Vem var egentligen Gustaf Fredrici?

Jag skulle ta snart ta studenten – det är nu fyrtioett år sedan. Med dagens uppsatsämnen framför mig satt jag i läroverksaulan. Där fanns ingenting, absolut ingenting som fångade min unga fantasi. Jag började få ont i magen – åtminstone som anledning att fly. Men ett halmstrå skymtade: ”En svensk tonsättare”. Dagen innan hade jag bläddrat i ett musiklexikon och blicken hade fastnat vid Gustaf Fredrici, svensk kompositör född 1770 i Stockholm. Troligen ”naturlig son” till hertig Fredrik Adolf, Gustav III:s bror. Död 1801 i Wien (självmord). Elev till Haydn och Mozart. Skrivit symfonier, en klarinettkvintett och ett requiem, en cellokonsert, stråkkvartetter och klavermusik. Tack och lov hade jag ett ganska exakt minne för den 13 centimeter långa spalten om Fredrici i uppslagsboken. Jag skrev och skrev och ritade till slut ett litet porträtt av dagens räddande ängel.



Av Göran Gunér
Publicerad i Nr 4 November 2003 årgång 18