Kulturspegeln

Mellan Hägg och Sillén

Stockholm: Under denna fyndiga rubrik döljer sig en utställning på Sjöhistoriska museet med ett tjugotal verk av Sveriges två främsta marinmålare, Jacob Hägg (1839-1932) och Herman af Sillén (1857-1908).

I alla tider har synen på marinmåleri varit kluven. Att målarna hade grundliga kunskaper i ämnet och stor skicklighet att dokumentera var ett faktum, men många betraktade dem inte som konstnärer. Följaktligen kommer besökarna på utställningen att konfronteras med frågor som ”Vad är egentligen konst?” och anser vi idag att marinmåleri är konst?

Jacob Hägg och Herman af Sillén hade mycket gemensamt: till yrket var de sjöofficerare, de var kollegor, de älskade havet och hade bägge två gåvan att kunna överföra denna kärlek till duken. Och i bästa nationalromantisk anda skapade de ett stort antal verk med historiska sjöslag som motiv. Men stilmässigt skilde de sig åt: Häggs sjöslag är skildrade med stor detaljrikedom och är historiskt exakta medan Sillén i sina oljor utvecklade ett mera fritt beskrivande.

Det fanns ytterligare ett gemensamt intresse: de kämpade för att ett sjöhistoriskt museum skulle byggas. Hägg föreslog en vasaborg på Kastellholmen och Sillén skissade på ett museum på Galärvarvet, men ingen av herrarna fick igenom sina idéer. Först 1938, efter bägges död, och med stöd av medel från Alice och Jacob Wallenberg, invigdes Sjöhistoriska museet.

I dessa dagar har man påbörjat ett stort förnyelsearbete på museet och utställningen sammanfaller med en bredare diskussion om museets identitet.

”Mellan Hägg och Sillén – monumentala drömmar” på Sjöhistoriska museet tills vidare

Bild: Konteramiral Jacob Hägg och Kommendörkapten Herman af Sillén. Foto Sjöhistoriska museet.

Från romantik till humor och vällust

Stockholm: Lennart Aschenbrenners retrospektiva utställning på Waldemarsudde är hans största satsning hittills. Här visas inte bara målningar från 1960-talet och framåt utan också flera exempel på hans bokomslag och bokillustrationer.

Aschenbrenners tidiga verk är influerade av popkonstens 60-talsmålningar med starka färger, men under senare år har färgen dämpats och tavlorna karakteriseras av illusoriskt avbildade detaljer. Motiven kan vara hur triviala som helst: verktyg, grenar, skor, fläckar, försändelser. Med hjälp av trompe-l’œil, en teknik som användes redan under antiken, inviger han oss i ett spel med illusionen och dess olika uttryck. Föremålen framstår som omedelbart verkliga, och endast på mycket nära håll avslöjas att de ”bara” är målade.

I anslutning till utställningen publicerar Carlssons Förlag en bok med texter av Hans Johansson, Birgitta Edlund, Märta Holkers och Claes Hylinger – den senare nyligen hedrad med En Bok för Allas Humorpris 2002.

”Lennart Aschenbrenner – fyra decennier” på Prins Eugens Waldemarsudde 29 mars till 1 juni 2003.

Bild: ”Chez Lola”, 1996. Foto Claes Westlin.

Belgiskt silver

Göteborg: Denna sommar får svenskarna, och i synnerhet göteborgarna, tillfälle att bekanta sig med ett mycket spännande konstnärskap: den belgiska silversmeden David Huycke. Han är född 1967 och har haft ett stort antal separat- och samlingsutställningar i andra europiska länder, men visas nu för första gången i Sverige på Röhsska museet.

Huyckes cirka 50 korpusarbeten kännetecknas av enkelhet. Hans strama objekt växlar mellan det gracilt lätta och det massivt tunga. Ytorna är ofta mattputsade eller oxiderade vilket ger de gedigna formerna en elegant lätthet och får hans arbeten att nästan sväva.

”David Huycke – Korpus” på Röhsska museet 17 maj till 10 augusti.

Bild: Vasen ”Ovalinder”, formgiven 2000. Foto Alf Bokgren, Röhsska museet.

Tivoli 160 år

Köpenhamn: ”När folket roar sig, glömmer de att politisera” var orden som övertygade Kung Christian VIII, när han gav Georg Carstensen kunglig fullmakt att öppna och driva en nöjespark strax utanför vallarna i Köpenhamn: Tivoli öppnade för först gången den 15 augusti 1843 och hade 175 000 gäster denna korta, första säsong.

Då fanns två nöjen att välja mellan: en karusell dragen av hästar och en berg- och dalbana. Annorlunda är det idag med hundratals olika förlustelser. Och det finns inte mindre än fyra berg- och dalbanor, varav den äldsta från 1914 fortfarande är den mest populära med över 1 miljon besök varje säsong.

Även de som inte uppskattar de hisnande färderna i luften får sitt lystmäte i form av utsökta trädgårds- och parkanläggningar och restauranger med läckra menyer, skapade av de allra bästa kockarna. Flera har uppnått stjärnor i Michelin-guiden. För att inte tala om underhållning i världsklass i konsertsalen och på den stora utomhusscenen ”Plænen” – den senare utan avgift.

En stor andel av besökarna kommer från Sverige, och många är de som älskar ”denne dejlige have”, en lunga mitt i storstaden för både vuxna och barn. Med anledning av 160-årsjubileet erbjuder Tivoli ett rabatterat årskort till, ja, just det, 160 kronor – så billigt har det inte varit sedan 1985. En vanlig biljett kostar för vuxna 60 kronor och för barn 30 kronor – danska alltså, så något dyrare blir det med vår valuta. Men gissningsvis tar det ytterligare 10 år innan ett så förmånligt pris kan påräknas.

Tivoli öppnade den 11 april och stänger den 21 september.

Bild: Redan vid entrén stiger förväntningarna. Foto Tivoli

Världsberömda anleten

Edinburgh: Mario Testinos porträtt av megastjärnor inom mode-, film- och musikindustrin har väckt bred uppmärksamhet och fått stort erkännande när de förra året visades i London, Milano och Amsterdam. Nu har turen kommit till Skottland, där modevärldens mest eftersökte fotograf, vars namn är synonymt med bilden av glamour och stil ställer ut över 100 foton av världens mest berömda ansikten.

Mario Testino föddes i Lima, Peru och har både irländskt, spanskt och italienskt påbrå. Han studerade från början ekonomi, juridik och internationella relationer innan han flyttade till London i början av 1980 och påbörjade sin utbildning i foto.

Han har framför allt arbetat för modetidningen ”Vogue”, och hans imponerande färgbilder i naturlig storlek liknar stora målningar. Med tanke på nutidens inställning till och dyrkan av berömdheter, av ungdom och skönhet ter det sig ganska logiskt att hans verk fått näst intill kultstatus.

”Mario Testino: Portraits” på Dean Gallery, Edinburgh fram till 15 juni.

Bild: Detta foto av prinsessan Diana tog Mario Testino kort före hennes tragiska död 1997.

Trädgård och möbler på liten yta

Helsingborg: Compact living har blivit ett känt begrepp i våra dagar – till och med Ikea vill få oss att tänka i kubikmeter istället för kvadratmeter för att därmed förstora våra hem. Men denna företeelse är faktiskt inte ett modernt påhitt. Redan på 1700-talet strävade man efter att konstruera möbler som kunde fylla flera funktioner, och många finurliga uppfinningar såg dagens ljus. Fast då hette det förstås inte compact living.

På Fredriksdals friluftsmuseum har man tagit fasta på begreppet men fört ut det i det fria i en utställning som visar den lilla trädgårdens möjligheter. Christel Kvant, som designat denna utställning, får en liten yta att verka större, kombinerar olika funktioner, utnyttjar höjden och lurar ögat. Utställningen visar att även en begränsad yta kan bli den gröna oas, som man längtar efter för avkoppling, lek och nöje.

”Compact – Trädgård och möbler på liten yta” på Fredriksdals friluftsmuseum från 7 juni till 5 oktober.

Bild: Inte en park - men ändå en fontän.

Gravstenarna berättar

Stockholm: Människors förhållande till död och sorg växlar mellan olika kulturer, religioner och tidsåldrar och många av begravningsplatserna gravstenar avslöjar generationernas skiftande livsöden. Men tidens tand har tyvärr gjort åverkan på de äldre stenarna, så att kulturhistoriskt värdefulla, gripande och ofta vackra, poetiska inskriptioner är omöjliga att se.

I Stockholm, på Kungsholmen, anlades i slutet av 1700-talet två små judiska begravningsplatser, ”Aronsberg” och ”Kronoberg”, av de första judarna som fick tillstånd att bosätta sig i vårt land. De kom att användas i cirka 100 år fram till slutet av 1800-talet, då synagogan och en ny gravplats stod färdiga.

Inom judendomen anser man att begravningsplatser ska bestå i evinnerlig tid. Därför påbörjade man för tre år sedan ett omfattande arbete med att inventera, dokumentera och restaurera – 15 stenar om året hinner man med.

Gravplatserna Aronsberg och Kronoberg är inte tillgängliga för allmänheten, men på Judiska museet kan man nu se fyra av de färdigrestaurerade stenarna med inskriptioner. En tillhör den första rabbinen i Stockholmsförsamlingen, Levi Hirsch Levisson, som dog 1796 vid 62 års ålder. En annan tillhör Eugenia Lublin, som blev änka vid 39 års ålder med 11 barn och dog 1871 vid 60 års ålder. Mest gripande är de två stenar som tillhör gossarna Levertin, Georg Philip och Axel David, som dog vid tre respektive fem års ålder samma natt 1856. De hann aldrig träffa sin sedermera berömde kusin, Oscar Levertin. Ryktet förtäljer att de blev förgiftade av karameller.

På utställningen kan man också ta del av de uråldriga judiska begravningsritualerna och Israelitiska Sjukhjälps- och Begravningssällskapets (Chevra Kadishas) omsorg om de döda och deras efterlevande. Även själva restaureringsarbetet visas i utställningen.

”Vid våra förfäders sida” på Judiska Museet fram till 31augusti.

Bild: Grav nr 112 med inskriptionen ”Här hvilar grosshandlaren Samuel Moses Kahn, född i Schöden, Kurland omkring 1768, död 30/11-1828”. Foto Urban Orzolek.

Mästaren i sin miljö

Humlebæk: Konstnären i sin ateljé, politikern framför regeringsbyggnaden eller vetenskapsmannen i sitt laboratorium – miljön är en vital beståndsdel i alla Arnold Newmans porträtt, som därigenom sammanlänkar två stora traditioner i amerikansk fotografi: studioporträttet och dokumentärgenren.

Endast 20 år gammal 1928 började Newman att fotografera, och trots svåra tider under 30-talets depression lät framgångarna inte vänta på sig. Han kunde skaffa sig en egen ateljé i New York och blev snart en av de mest eftersökta fotograferna i världen. Bland annat har han fotograferat alla USAs presidenter sedan Harry S. Truman. Porträtten på stora personligheter inom konst, musik, litteratur, film och politik utgör en imponerande rad mästerverk, som gjort honom till en av LIFE Magazines stora, legendariska gestalter.

Allra mest berömt är porträttet av kompositören och dirigenten Igor Stravinsky, eller ska man kanske säga av flygeln och Stravinsky? För det är den som dominerar totalt. Stravinsky sitter som en liten detalj i det stora musikaliska rummet. På sin tid ansågs kompositionen så pass provocerande att bilden refuserades av den annars så moderna tidskriften Harper’s Bazar – idag är porträttet närmast en ikon.

”Arnold Newman – Mästarporträtt” på Louisiana från 23 maj till 31 augusti.

Bild: Stravinsky och en flygel – eller tvärtom. New York 1946.

Dansmuseet 50 år

Stockholm: Tisdag den 3 juni fyller Dansmuseet 50 år och firar sitt jubileum genom fri entré och särskilda aktiviteter. Men redan i slutet av maj öppnar en stor konstutställning kring museets grundare Rolf de Maré (1888-1964).

Tack vare ett rikligt arv från mormor, Wilhelmina Hallwyll, kunde han ägna sig åt ett av sina stora intressen: konst. Han inhandlade mängder av verk målade av både samtida och äldre konstnärer. Många av dessa donerade han till Moderna museet.

Men mest förknippar man nog Rolf de Maré med svenska baletten i Paris, ”Ballets Suédois”, som han skapade och drev mellan åren 1920-25 och tillsammans med svenska och utländska konstnärer gjorde till medelpunkt för det franska avant-gardet. Som dekoratörer engagerade han flera av de målare han samlat på.

Trots att arvet minskade betänkligt var hans intresse för dans så stort att han i början av 30-talet i Paris öppnade världens första offentliga bibliotek för danskonst, Les Archives internationales de la danse. Delar av samlingarna därifrån, från svenska baletten och från hans studieresor till bland annat Indonesien donerades till Dansmuseet 1950 och blev grundplåten i museets samlingar.

”Stockholm-Paris”, Jubileumsutställning på Dansmuseet från 23 maj till 14 september.

Bild: Affisch skapad av Fernand Léger. Foto Dansmuseet

Livrustkammaren 375 år

Stockholm: Livrustkammaren var redan på Gustav Vasas tid ett förråd av kungens personliga vapen, utrustning mm. 1628 stadfäste Gustav II Adolf denna institution genom att förordna att de dräkter han bar, då han sårades 1627, för all framtid skulle bevaras och Sverige fick på så sätt sitt första museum. Under 1800-talet förenades Livrustkammaren med övriga ”kammare”. Privata rustkammare och vapensamlingar har tillförts under decennierna som följde. Livrustkammarens samlingar av kröningsdräkter saknar motsvarighet i Europa.

Adressen är relativt ny: för endast 25 år sen – hoppsan, ytterligare ett jubileum! – fick Livrustkammaren sina nuvarande lokaler i bottenvåningen på Stockholms slott i samband med att den slogs ihop med Hallwyllska och Skokloster och blev till den statliga myndigheten LHS.

Med anledning av jubileerna har man tagit fram en ny basutställning, en kavalkad genom fem svenska kungliga dynastier – från Vasaätten fram till vår egen tids Bernadotter och Carl XVI Gustav – och till och med längre, eftersom kronprinsessan Victorias klänning från myndighetsdagen ståtar tillsammans med den dräkt som Gustav III bar vid sin kröning.

”Fest och fritid vid hovet” på Livrustkammaren tills vidare.

Bild: Purpurfärgad mantel med hatt och broderade flammor i guld och silver. Beställda i Paris till arvfursten Karl (X) Gustav för att användas vid Kristinas kröning 1650. Foto Göran Schmidt.

En liten pärla strax norr om Köpenhamn

Charlottenlund: Om man tar pendeltåget från Köpenhamn C norrut till Klampenborg eller Lyngby och därifrån buss nr 388 till Vilvordevej 110 hamnar man på ett litet, vackert museum, som heter Ordrupgaard. Museet har just fått tillbaka sin berömda samling av franska impressionister från en turné i USA och ställer ut dem tillsammans med ett urval danska målningar.

Byggnaderna uppförtes mellan åren 1916-18 och var från början ett exklusivt hem för Wilhelm Hansen, försäkringsbolagsdirektör och samlare, och hans familj. De är omgivna av en inbjudande park, som tidigare fungerat som köksträdgård och leverantör av färsk frukt och färska grönsaker till familjen.

Nu står man inför om- och tillbyggnader och stänger museet den 31 maj, men fram till dess kan man njuta av impressionisterna och en del av samlingarnas danska målare. Varje lördag ges guidade turer kl 14 utan extra kostnad för besökarna.

”Impressionismens tidsålder” på Ordrupgaard fram till 31 maj.

Bild: Wilhelm Hammershøjs ”Dammkornens dans i solstrålarna”, 1900. Foto Ordrupgaard.

Keramik och korsstygn

Laholm: Korssöm är det enklaste, äldsta och mest omtyckta broderistygnet över hela världen. I Sverige var korsstygnstekniken ursprungligen förbehållna kyrkan och adeln, men under 1500-talet spred sig tekniken till andra samhällsklasser och blev raskt det mest populära sättet att brodera inom alla samhällsklasser.

Keramikmuseets sommarutställning handlar om svenska korsstygn, alla sorters broderier, gamla och nya, för både hem och kropp, handkolorerade mönster från 1800-talet, förlagor från äldre tidningar och mönsterböcker. Och så visar man givetvis också sina permanenta samlingar av sydhalländsk keramik.

”Kors i all sin dar” på Keramikmuseet från 22 juni till 10 augusti.

Bild: På korsstygnskudden står Anders Larssons kanna från 1920-talet. Foto Christina Lindvall-Nordin.

Vardagslivets gåtor

Helsingborg: I tre separata utställningar med fokus på platsen blandar Carin Ellberg, Lisa Jeannin och Tanja Rau den fysiska världen med den imaginära. På var sitt sätt belyser konstnärerna stämningar och historier hämtade från vardagslivets gåtfulla och hemlighetsfulla upplevelser.

Carin Ellbergs ”Landskap” bjuder in till en personlig värld där barnets underfundiga föreställningsvärld beskrivs med surrealistiska undertoner. I Lisa Jeannins ”Bron” befinner vi oss i stadens offentliga rum, på gränsen till ett vidsträckt äventyrslandskap som utspelar sig på och under en parisisk bro. Tanja Rau har gjort utställningen ”Borg” och även iscensatt utställningens entré med utgångspunkt i vår stereotypa bild av den medeltida borgen.

Alla tre visualiserar brytpunkten mellan vår fysiska vardag, vår perception och fantasins gränslös rum.

”Landskap, Under Bron, Borg” på Dunkers Kulturhus fram till 25 maj.

Bild: Carin Ellebergs ”Pricken och sotis”. Foto Dunkers Kulturhus.

Fyndigt och lekfullt om individ, klass och ras

Helsingfors: Yinka Shonibares verk handlar om identitet och den postkoloniala världen. Han resonerar kring ämnet på ett mycket finurligt sätt och med glimten i ögat låter han oss betrakta fenomenet ur ett annorlunda perspektiv.

Yinka Shonibare föddes i London 1962 av nigerianska föräldrar. Han bor och arbetar där, men tillbringade sin barn- och ungdom i Nigeria. Dubbelt medborgarskap och känslan av att inte riktigt höra hemma i någon av kulturerna präglar hans konst.

Överraskningen och humorn är det som till en början slår åskådaren, men mycket snart inser man att han med sina verk avslöjar en social och kulturell brist på jämlikhet, en brist som måste elimineras. Men frågan är hur det ska gå till så länge vi är självcentrerade och främlingsfientliga och den ekonomiska verkligheten i världen skriar av brist på jämlikhet.

”Double Dress” på Kiasma fram till 1 juni.

Bild: ”Mr and Mrs Andrews utan huvud” är en installation i naturlig storlek och en parafras av ett av Thomas Gainsboroughs kända porträtt av 1700-talets engelska lågadel och aristokrati. Halshuggningen avpersonaliserar dem, jämställer dem med provdockor och antyder en klurig form av postkolonial hämnd. Foto Kiasma.

Foto, kortfilm och videoinstallationer

Wien: Trots sin ungdom – han föddes 1974 i Tirana – har den unge albanske konstnären Anri Sala hunnit med mycket de senaste åren. Han har haft utställningar i flera stora sammanhang och har uppmärksammats internationellt. Numera bor och arbetar han i Paris.

På Kunsthalle i Wien presenterar man honom genom både fotografier, kortfilm och videoinstallationer. Hans tillvägagångssätt är oftast oortodoxa. Exempelvis har han gjort en film om sin mamma, en gång politiskt aktiv ungkommunist, genom att steg för steg rekonstruera familjealbumen i föräldrarnas hem.

”Anri Sala” på Kunsthalle i Wien fram till 15 juni.

Bild: Anri Salas vita häst i ett något ovanligt sammanhang. © Anri Sala och Chantal Crousel.

Trädgårdsdags

Stockholm: På Nutida Svenskt Silver visar man minsann inte bara silver denna försommar utan också brons, rostfritt stål och titan – allt med anknytning till sommarliv.

Mats Eskils, som läsaren av Kulturens Värld kunde bekanta sig närmare med i septembernumret 2002, där han presenterades av Eva Nordenfelt som Silversmidets Povel Ramel, visar sina kannor. De kan användas som vattenkannor, både för invärtes bruk och för blommor.

Vid ytterdörren till galleriet står en kruka i brons gjord av Jan Oswald, som vann den tävling som Nutida hade utlyst bland smederna om en ytterkruka, som ska säljas som Nutida-krukan. Vaser, som tål att stå utomhus, fågelbad och givetvis smycken, som hör sommarens fester till, visas också.

”Med fingrarna i jorden – föremål för trädgården” på Nutida svenskt Silver från 17 maj till 4 juni.

Bild: ”Trädgårdsdags” av Mats Eskils. Foto Hans Bjurling.

Bauersuccén fortsätter

Jönköping: Över 50 000 personer besökte förra sommaren Jönköpings läns museums ”Trollsommar”. Man hoppas på minst lika många besökare till årets utställning ”Prinsessdrömmar” på John Bauers museum.

Denna lekfulla utställning vänder sig till såväl barn som vuxna. Barnen kan förvandla sig till prinsessor för en dag och stiga in i sagans värld. De vuxna kan ägna sig åt konstnärens fantasifulla bildvärld – och alla kan äta prinsessbakelser i museikaféet.

”Prinsessdrömmar” på John Bauers museum från 10 maj till 21 september.

Bild: Tuvstarr vid tjärnen. Illustration till Sagan om älgtjuren Skutt och lilla prinsessan Tuvstarr i Bland tomtar och troll, 1913. Foto Göran Sandstedt, Jönköping läns museum.

En ny generation svenska konstnärer

Knislinge: Knappt två mil från antingen Hässleholm eller Kristianstad ligger Stiftelsen Wanås utställningar. Konstverk visas både inomhus i de olika byggnaderna och utomhus i parken. Borgen är känd redan från 1400-talet och den har byggts om och till under århundradenas lopp.

2003 fokuserar man på fyra yngre svenska konstnärer: Eva Marklund, Kristina Matousch, Nilsmagnus Sköld och David Svensson. Alla ägnar de sig åt långsiktiga projekt och bedriver undersökande verksamhet – ett arbetssätt som kräver både tid och resurser. Gemensamt för deras konstnärliga uttryck är intresset för färg, form, teknik och estetik, präglat av lekfullhet och humor. De använder materialet på ett både fantasifullt och förnyande sätt.

Alla fyra konstnärers alster visas i Stallet, Eva Marklunds även i parken som är öppen året runt, och där ett trettiotal permanenta konstverk nu kan ses tillsammans med hennes linsformade, svävande verk av 500 000 sugrör.

”4 SVENSKAR/4 SWEDES” på Wanås från 25 maj till 24 augusti.

Bild: Här står de fyra unga konstnärerna i Stallet januari 2003. Foto Anders Norsell.

Skogar och folkhemmet

Gävle: På länsmuseet minns man målaren, grafikern och tecknaren Nils Alfred Söderberg, som föddes för 100 år sedan i Gävle. Han studerade 1922-25 i Wien, men är i övrigt autodidakt. Han debuterade 1926 i Gävle, men slog först riktigt igenom 1941 på De Ungas Salong i Stockholm.

”Han är bosatt i villasamhället Valbo en halvmil väster om Gävle, och nästan hela hans utställning samlas kring detta samhälle, som nu prickas in på den svenska naivismens karta vid sidan av Sundbyberg, Hagalund och Smedsudden”, skrev man i Stockholm-Tidningen 1941.

På den nu aktuella utställningen visas hans skildringar av Gästriklands skogar och folkhemmets egnahemsområden.

”Nils Söderberg till minne” på Länsmuseet Gävleborg 17 juni till 7 september.

Bild: Nils Söderbergs "Nybyggen", 1940. Foto T. Sandstedt

Zoo på Nationalmuseum

Stockholm: Nu har djuren dragit in på Nationalmuseum – dock inte i fysisk bemärkelse utan i form av ett 60-tal konstverk. Här möter man både vilda djur i djungeln och skogen, tamdjur vid bondgården, och i ett mer traditionellt konstgalleri presenteras verk med mytologiska, symboliska och konstiga djur.

Bilden av djur har förändrats under årens lopp och museet visar hur olika konstnärer valt att skildra djur under de senaste fem århundradena: förmänskligande av djur, myter om djur och förhållandet mellan människor och djur.

I samarbete med Läsa Lätt Förlaget, LL-stiftelsen, har det i samband med utställningen producerats en bok med en lekfull utformning som i första hand vänder sig till barn, men även till vuxna med läs- och skrivsvårigheter. Den utgår från konsten i utställningen och innehåller djurskildringar samt berättar om relationen mellan människa och djur.

”Från svans till snabel” på Nationalmuseum fram till 10 augusti.

Bild: Cirkusbild av Einar Jolin från 1954. Foto Moderna museet.

Från is till oss

Nyhamnsläge: I Kullabygden, inte långt från Ängelholm och Helsingborg, ligger Krapperups Museum och konsthall. På museet visar man denna sommar en utställning om arkeologin och naturvetenskaperna, om människa och miljö under 16 000 år.

I odlingslandskapet kan man fortfarande se spår av medeltida åkrar trots att rationell jordbruksdrift kännetecknat Krapperup sedan 1700-talet. Man vet idag hur vegetationen förändrats och hur redskapen har utvecklats och kan ibland knyta arkeologiska fynd till exakta årtal, till kända människor och arkivens handlingar, bland annat genom ett konserverat borrprov från en mosse på halvön med torv från 14 000 före Kristus.

Utställningen ger besökaren möjlighet att ta del av historikers, arkeologers och naturvetares metoder och visar föremål av de mest skilda slag: mammuttänder, fiskekrokar av flinta, bronsåldersredskap, medeltida yxor och mycket mera.

”Arkeologin och naturvetenskaperna” på Krapperups Museum från 7 juni till 31 augusti.

Bild: Krapperups gods med anor från medeltiden har blivit konsthall och museum. Foto Ingvar Svensson.

Impressionisterna igen

Köpenhamn: I novembernumret av Kulturens Värld 2002 skrev Viveka Vogel en lång, initierad artikel om impressionismen i samband med att en stor utställning visades på Nationalmuseum. De, som inte hade möjlighet att se utställningen i Stockholm, har nu chans att se den i Danmark.

”Impressionismen och Norden” på Statens Museum for Kunst fram till 25 maj.

Kläder som konst

Lund: Blommigt är det på Kulturen i Lund denna vår, när modedesignern och textilkonstnären Eva Bende visar sina kreationer: 12 konstverk i form av kläder på temat blommor.

Eva Bende åkte till Madeira, ”Atlantens blomma”, och inspirerades av den rika floran där. Hennes färgsprakande skapelser i cerise, rött, orange, violett och lila, liknar fantasifulla dahlior, liljor och fuchsior i mänsklig storlek. Blommornas färg- och formsystematik kommer fram i plaggen, som kännetecknas av avancerat skrädderi och experimenterande textilkonst.

”Cool Couture – Bärbar konst” på Kulturen fram till 25 maj.

Bild: Bärbar konst som slagit ut i fullaste blom. Foto Viveca Ohlsson.

Hästar – men inte en zoologisk utställning

Stockholm: Ämnet för Nordiska museets sommarutställning är brett. Hästen står visserligen i centrum, men utställningen har byggts upp kring begrepp som genus, status, mytologi, symbolik, psykologi och moral – och framför allt om människans motsägelsefulla relation till hästen, som vi har älskat, pryglat och gjort oss beroende av genom årtusenden, men också haft som en lojal arbetskamrat och förtrogen vän som tillskrivits och tillskrivs mänskliga drag.

Besökaren möter kärleken, döden, myterna, konsten och litteraturen som speglas genom moraliska och etiska frågor, manligt och kvinnligt, status och makt, människans drömmar, fantasier, önskningar och livsvillkor.

”Hästen – tyglad, piskad, älskad” på Nordiska museet från 7 maj till hösten 2004.

Bild: En sorgsen cykelhäst. Foto Mats Aronsson.

Bruksjärn och järnkonst

Grimslöv: Strax sydöst om Växjö vid Heligeån ligger Huseby bruk, en 1800-tals herrgård med hela inredningen bevarad, där Florence Stephens residerade och där bruket med sitt slott, sin park och köksträdgård upplevde sin storhetstid. De olika byggnaderna speglar livet under 1800-talets andra hälft, när industrialismen blomstrade och den gamla masugnen producerade allehanda gjutjärnsföremål.

Numera är den gamla masugnen en kulturmärkt utställningshall och sommarens utställning i ”Järnbruket” handlar om järn – järn i alla former: forna tiders spottkoppar, paraplyställ, kaminer, gatlyktor, staket, kanoner, maskiner, urnor och gravkors, plättlaggar, skrivbordsställ, ljusstakar – ja, allt som över huvud taget kunde gjutas i järn.

Järnet har åter blivit populärt bland dagens formgivare och på utställningen visar man både moderna möbler och smycken, de senare ofta i kombination med andra material som guld, silver och glas. Besökarna får också chans i en levande järnverkstad att själva smida krokar och spik och göra formar för sandgjutning.

”JÄRN – mellan himmel och jord” på Huseby bruk från 15 juni till 7 september.

Bildtext: Florence Stehpens Huseby. Foto Huseby Bruk




Av Else Kjöller
Publicerad i Nr 2 Maj 2003 årgång 18