Kulturspegeln

Frihetssymbol med charm

STOCKHOLM: Tänk på Rom på 50-talet och en prinsessa på vift. Audrey Hepburn slog igenom med dunder och brak och skapade inte bara filmhistoria utan ett mode, som kom att påverka både kläder och frisyr lång tid framöver. Vi är nog många som i tankarna kan återskapa bilden av hennes vindomsusade prinsessa på bönpallen – ja, just det, Vespan spelade en viktig roll för uppfattningen av frihet.

Nu kan du på Tekniska museet ta en riktig nostalgitripp i utställningen ”Skoter – frihet med attityd”. Från hängivna samlare har man lånat in ett 50-tal skotrar, den äldsta från 1916. Konstruktionen med öppet, lågt insteg passade bra för kvinnor i kjol och det är nog ingen tillfällighet att Italien med sina många katolska, kjolkläddda präster blev storproducent av skotrar.

Den klassiska skotern har små hjul, inklädd motor, nedsvängd ram med god plats för fötterna, även för högklackade skor, och en skyddande frontplåt. Motorn är pålitlig och oftast helt inkapslad och reglagen är enkla att använda. Men på utställningen, som pågår till februari 2003, finns också supermoderna vidunder och dessutom både vatten- och snöskotrar.

Bild: ”Fattigmansbilen”, en Vespa från 1962 med sidovagn. Foto Anna Gerdén/Tekniska museet

Konstnärsbröderna von Wright i Bohuslän

Uddevalla: ”Kustnatur” är årets tema på Bohusläns museum, och fram till 3 november kan man ta del av de tre brödernas liv som forskare, illustratörer och målare i den nyöppnade konsthallen. De härstammade från Savolaks i Finland, men arbetade ibland i Sverige. Wilhelm von Wright, tecknare, målare, grafiker, kammarjunker och slutligen fiskeriinspektör kom dock att stanna i Sverige, gifte sig med Maria Bildt 1845 och blev svensk medborgare.

Till skillnad från bröderna Ferdinand och Magnus var Wilhelm självlärd och visade en enastående fallenhet för vetenskaplig djurteckning. Denna talang renderade honom anställning vid Vetenskapsakademien (1834-48) där han bidrog med en lång rad uppskattade illustrationer. En del av dessa originalakvareller finns på utställningen.

Den som är i trakten bör också ta en extra liten sväng till Bildtska hembygdsmuseet på nordvästra Orust, mellan Henån och Ellös. Det heter egentligen Marieberg och var en gång Wilhelm von Wrights hem, verkstad och ateljé. Där hittar man alla hans verktyg, instrument och tecknarmaterial – precis som de låg när han 1856, bara 46 år gammal, drabbades av en förlamning som band honom till sjuksängen i drygt 30 år.

Bild: Wilhelm von Wright: Knorrhane från Bohuslän, 1835.

Kroppars tillkortakommande

Malmö: På Konsthallen kan man bli ordentligt omskakad av att titta på tredimensionella animationer. Många har stiftat bekantskap med tekniken i mer eller mindre våldsamma dataspel, men Magnus Wallins fotografier och datoranimerade filmer är annorlunda. De handlar om människokroppen och dess fysik.

Han ställer olika kroppstyper mot varandra, perfekt atletiska mot stapplande stackare. På idrottsarenan och i reklam och mode beundrar vi den perfekta kroppens muskelmassa medan vi försöker blunda för, korrigera eller tukta och anpassa deformerade kroppar.

Magnus Wallin har valt att inte måla utan uttrycker sig genom populärkulturens medium för att kunna undersöka och kommentera hur det används i vår kultur. Han granskar hur vi skapar begrepp och ideologier genom att bilderna blandas med citat från Hieronymus Bosch, Leni Riefenstahls filmer och psykedeliska paradisvisioner. De ingår alla i vår visuella kultur och är uttryck för hur vi betraktar människan.

Bild: Solo 2002. Foto Magnus Wallin

Cypriotiska skatter

Köpenhamn: Cypern med sitt strategiska läge i östra Medelhavet har i alla tider verkat som en magnet för olika folkslag från öst och väst, syd och nord. När de första stenåldersbönderna bosatte sig på ön omkring 10 000 f Kr hade de sina olika kulturer med sig och blandningen resulterade i en speciell cypriotisk konst som i sitt bildspråk förenar grekisk disciplin med orientalisk fabulering.

Föremålen har funnits i Nationalmuseets magasin sedan 1994, men först när professor Vassos Karageorghis, före detta riksantikvarie på Cypern, besökte museet 1998 kunde utställningsprojektet inledas och tack vare en donation från A.G. Leventis Foundation också finansieras.

Många nordbor besöker Cypern på sin semester, kanske oftast för att lapa sol och bada, men nu kan man förbereda sig på en något annorlunda vistelse på ön genom att börja resan på Nationalmuseets Antiksamling och få en inblick i öns tusenåriga historia, konst och kultur.

Bild: Ung man i terrakotta med krans av löv och bär. Kransen bars ofta av män med anknytning till guden Apollon. 500-400 f Kr. Foto Nationalmuseet

Husvill – men ändå inte

Stockholm: Moderna museets sorgliga mögel-öde har trots allt något gott med sig: samlingarna sprids under saneringstiden till flera olika lokaler i landet. Först ut är c/o-adressen Klarabergsviadukten 61, där man visar måleri, fotografi, skulptur, objekt, video och installation – allt nyförvärvad samtidskonst från Norden och övriga Europa.

På tur som värdfolk står Prins Eugens Waldemarsudde som från 28 september till 16 februari 2003 låter den internationella modernismen från Moderna möta verk från prinsens samling av svensk och övrig nordisk modernism.

De första verken till sin samling förvärvade prins Eugen under sin studietid i Paris 1887-89 och efter att hans hem på Waldemarsudde hade färdigställts 1905 tog samlandet fart och höll på tills han avled 1947. Under hans livstid var det inte vanligt att förvärva samtida konst, men det gjorde prinsen och han var ivrigt intresserad av tanken på att skapa ett svenskt museum för modern konst. Han donerade ett antal verk till Nationalmuseum, verk som idag tillhör Moderna museet.

Waldemarsudde tar emot Moderna museet med öppna armar och man gläds åt att kunna presentera det utomnordiska urval som Moderna har gjort och som sammanställes med prins Eugens i huvudsak svensk-nordiska konstsamling.

Bild: Varietéartist av norrmannen Henrik Sørensen, 1910. Foto Waldemarsudde

”Går man inte till ytterligheterna är det inte värt att gå”

Ishøj: Orden kom från Asger Jorn, en av det 20:e århundradets stora nydanare, som ständigt utmanade konstens gränser under sin relativt korta livstid (1914-73).

Efter att ha utbildat sig till lärare beslöt han sig för att bli konstnär och reste till Paris 1936. Det blev ett år på Fernand Légers skola innan han återvände till Danmark och anslöt sig till kretsen av abstrakta konstnärer i Köpenhamn. Men först 1948 uppmärksammades han på allvar av omvärlden, då han tillsammans med belgiska och holländska konstnärer hade bildat den s k Cobra-rörelsen – namnet skapat av begynnelsebokstäverna i COpenhagen, BRyssel och Amsterdam – och ställde ut på mycket välrenommerade utställningar i Köpenhamn och Amsterdam.

På Arken visar man 14 september till 15 januari 2003 drygt 150 verk av Asger Jorn, verk som har utförts i många av de olika tekniker han behärskade: måleri, skulptur, grafik, keramik, teckning, collage och även litterära produkter.

Bild: Cabaret Voltaire, 1972. Foto Copy-dan

Snabb, snabbare, snabbast?

Lund: Från 15 september till 6 januari 2003 tar Kulturen i Lund sig an begreppet ”fart”. I utställningen handlar det dock inte i första hand om en massa hästkrafter eller spektakulära hastighetsrekord utan mera om känslor, om drömmen att vilja leva snabbt och om vår lust till farten. Den är uppbyggd kring känslor, föremål och händelser förknippade med fart och syftar till att utmana vår tids trend mot en växande långsamhetsiver.

Givetvis finns de mest tydliga exemplen på längtan efter fart, bilar och motorcyklar, i utställningen, men farten måste inte alltid vara en rörelse – den kan lika gärna vara extremt stillastående. Så, bli inte förvånad över att exempelvis hitta ett kylskåp, fläktar, konståkningsdräkter och kanske en tax på utställningen ”FART – drömmen om att vilja leva snabbt”.

Bild: Man kan faktiskt uppleva fart i en Renault-4 ”Laban” eller ”Skrytbilen”. Foto Claes Johansson

”Arktiska upptäcktsfärder”

Stockholm: På Sjöhistoriska museet kan du göra ”en iskall resa i tid och rum till världens tak – det absoluta norden” fram till 17 november. Det är en stor och närmast heltäckande översikt över mänsklighetens största äventyr på världens kallaste breddgrader.

Redan under istiden, för flera tiotusentals år sedan, fanns mänskligt liv i de arktiska regionerna och än idag bebos trakterna av de ursprungliga befolkningarna, som under årens lopp utvecklat strategier att överleva under extrema naturförhållanden.

På utställningen möter du alla de kända polarfararna som av olika anledningar utsatt sig och sitt manskap för otroliga umbäranden och inte sällan fått betala med sina liv i kampen mot snö, is och skjörbjugg. Att hitta till exempel en nordost- eller en nordvästpassage till Fjärran Östern hade framför allt en stor ekonomisk betydelse: den som hann först fick visserligen ära och berömmelse, men framför allt fick uppdragsgivarna och finansiärerna tillgång till svåråtkomliga områden, rika på mineraler och hett efterlängtade varor som hudar, kryddor, silke och porslin.

Urgamla navigeringshjälpmedel, jaktredskap och vapen, fantasieggande kartor med osannolika sjöodjur, Mercators jordglob från 1492 och inuiternas konst, bl a fint snidade modeller av kajaker, hjortar och valar av valrossben är bara några av de många föremål som visas i utställningen, som kommit till Stockholm från Helsingfors och som ska vandra vidare till Oslo och Köpenhamn.

Bild: Miniatyr av kajak byggd av valrossben. Foto Matti Huuhka, Kulturernas museum

Arne Jacobsen 100 år

Humlebæk: I skolan var han usel i matematik, han kunde inte sitta still, och de låga betygen kompletterades med lärarnas kommentarer: ”Störande i geografi” eller ”Lämnar skolan på mattelektionerna” – och ändå blir denna gosse en av det 20:e århundradets största arkitekter!

Han föddes 1902 i Köpenhamn och växte upp i ett typiskt borgerligt hem, ett veritabelt viktorianskt utstyrselskabinett, överdådigt försett med prydnadssaker, plaketter, kuddar och porslinshundar. Ett av hans barnbarn lär ha utbristat: ”Jag fattar inte hur han kunde bli arkitekt!” – men det blev han, och i år då han skulle han ha fyllt 100 år, uppmärksammas hans livsverk på många håll, bl a på Louisiana fram till 12 januari 2003.

Museet ger i tre delar en bred exposé av hans produktion: arkitektur, akvareller, fotografi, textilier, tapeter, design och trädgårdsarkitektur, både kända och okända verk. Första delen handlar om hans förebilder, tradition och framför allt inspiration och de strömningar i tiden som han fångade upp och tolkade till sitt eget, unika formspråk. Andra delen sätter fokus på hans mest betydelsefulla verk, samtliga uttryck för en helhetssyn. Han hade ett finger med i spelet ända ner till den minsta detaljen: textilier, skyltning, dörrhandtag och bestick. Tredje delen handlar om vår samtids tolkning av det unikt ”Jacobsenska”.

Bild: The High Table i matsalen, St. Catherines College, Oxford, 1959-64. Foto Arne Jacobsen

Georg Jensen Silver firar också hundraårsjubileet genom att återuppta produktionen av några av Arne Jacobsens verk. Dessutom lanserar man en ny kombinerad tårtspade/serveringskniv, designad av mästaren själv, och tidigare framställd i endast ett exemplar. Och vad passar bättre som hyllning av en man som älskade tårtor?

Bildt Hundraårspresenten är tillverkad av matt rostfritt stål. Foto Georg Jensen

Hovedstadens Udviklingsråd (HUR) stämmer in i hyllningskören genom en liten folder, som man kan hämta på Rådhuspladsen på HT-kontoret. I den finns nio av Arne Jacobsens verk beskrivna i korthet, och alla kan nås med lokaltrafiken. Så, hämta foldern, köp ett klippkort och ta den busslinje som är utmärkt i broschyren om du är intresserad av arkitektur.

På Bellevue-teatern, ritad av Arne Jacobsen, och som man kan nå med buss, hyllar amerikanen Robert Wilson hundraåringen genom att i oktober sätta upp pjäsen ”The White Town”, som också är en hyllning till det nordiska ljuset. Musiken är inte nyskriven utan består bl a av danska och svenska folkvisor.

Vatten, vatten, vatten

Stockholm: ”Vatten – Sta’n Är Full Av Vatten!” – så skaldade Robert Karl Oskar Broberg, Robban, och Stadsmuseet har lånat hans formulering till ytterligare en utställning som tillkommit med anledning av Stockholms 750-års jubileum och som pågår till 20 oktober.

Här handlar det inte enbart om stadens vackra inslag av sjö- och havsvatten utan också om båttrafiken förr och nu (roddarmadammerna, ”bra kvinnor som rodde som djävlar”, slängda i käften och fräcka, var kvar en bit in på 1900-talet), om brunnar och pumpar, om bad i badstugor och tvätt vid bryggor.

Samling vid pumpen, eller för kvinnornas del vid tvättbryggorna, innebar visserligen social samvaro, men också ett tungt arbete, och på initiativ av kvinnor i staden öppnades 1921 en supermodern tvättstuga i Södra stadshuset, som nu är Stadsmuseet – precis i utställningslokalen. Men alla hade inte råd att överge såpa, asklut och klappträ. En halv dag i tvättstugan kostade lika mycket som en halv dagslön för en arbetare.

Bild: Tvättstugan, Götgatan 1, nuvarande Stadsmuseet. Foto ur Stadsmuseets samlingar

Brev från Drottning Kristina

Stockholm: ”Nådigaste och käraste Fader! Eftersom jag inte har lyckan att nu få vara hos Ers Kunglig majestät, sänder jag Ers Kunglig Majestät ödmjukt mitt porträtt. Jag ber Ers Majestät att därvid tänka på mig och snart komma tillbaka till mig och i mellantiden skicka mig någonting vackert. Jag skall lära mig att alltid var from och flitigt bedja. Gud vare lovad är jag frisk. Gud give oss alltid goda underrättelser om Ers Majestät. Honom befaller jag alltid Ers Majestät och förblir Ers Kungliga Majestäts lydiga dotter Christina”

Detta odaterade brev till Gustav Adolf i Tyskland inleder Postmuseums utställning som pågår till 12 januari 2003. Hon var en liten flicka, troligen bara fem år, och kom med tiden att bli en mycket flitig brevskriverska. Museet har ur en enorm brevskörd gallrat ut 15 brev från olika epoker i hennes dramatiska liv. Sex av dem är originalbrev.

Den vackra scenografin, skapad av formgivaren Anne-Marie Broms, inramar breven och förstärker intrycket av drottning Kristinas egna, personliga röst.

Bild: Porträtt målat 1650 av holländaren David Beck. Foto Nationalmuseum
Alternativt fotot av brevet

”Makten och härligheten”

Stockholm: Efter 12 års forskning och analyser av hundratals mikroskopiskt små färgfragment har Vasas akter fått en rejäl ”ansiktslyftning”. Nu lyser romerska krigare, väna sjöjungfrur, argsinta lejon och grekiska gudar emot besökarna i guld och en överdådig färgprakt. Inget spår finns av den mörkbruna färg som kom av tiden i vattnet och av konserveringen.

Vasamuseets nya, permanenta basutställning må verka frapperande för dagens besökare, men maktspråket är inte att ta miste på. Vasas skulpturer skulle vittna om nationens mäktighet och militära och politiska resurser. Alla kungar och furstar skulle se och förstå att här kommer den som bestämmer. Vid sidan om Vasaättens vapensköld finns två änglar – ett tecken på att kungen också hade god hand med de himmelska krafterna.

Utställningen sätter in skulpturerna i sitt historiska sammanhang och i ett bildspel på åtta stora bildskärmar kan man följa en berättelse som börjar med bronsålderns hällristningar och fortsätter med de stora sjöfarande nationernas skepp – alla lika pråliga – så för Gustav II Adolf med sina stormaktsambitioner var det viktigt att visa sig på styva linan.

I en mindre utställning ”Bota Vasa” berättas om de åtgärder man vidtar för att avvärja hotet mot Vasa. För två år sedan upptäckte man gul-vita fläckar av svavelsyra, ett angrepp som på sikt kommer att förstöra skeppet. Nu försöker man med akuta metoder att neutralisera svavelsyran, och ett tvärvetenskapligt projekt har satts igång för att hitta ett botemedel.

Bild: En av Vasas groteska figurer med rekonstruerad färg. Foto Stefan Evensen, Vasamuseet

Modelejon

Stockholm: Från 28 september till 9 juni 2003 är det modevisning på Livrustkammaren – och inte vilket mode som helst, utan manligt mode under 1500-, 1600- och 1700-talet. För första gången ställs 1600-tals dräkter ur museets egna, världsunika samling ut i sin helhet. Tillsammans med dräkter från hoven i Dresden och Köpenhamn visar museet Gustav II Adolfs, Karl X Gustavs och Karl XIs prakt i en tidigare aldrig vid ett enda tillfälle skådad fantasifull, elegant och överdådig dräktparad.

De visste att klä sig dessa män. Och billigt har det inte varit med prunkande påfåglar i blomsterprydda dräkter, vida kjolliknande byxor, silkestrumpor och parfymerade handskar, skor med höga röda klackar och långa lockiga lejonmansperuker – men de hade väl råd.

Bild: Gustav II Adolfs italienska sidenbrokadtröja med blomdekor, av midjemåttet att döma från ungdomsåren. Foto Göran Schmidt

Amerikansk glaskonst i Finland

Tammerfors: Fram till 13 oktober kan man stifta bekantskap med den världsberömde amerikanske konstnären Dales Chihulys stora färgrika glasinstallationer i museicentret Vapriikki, Tammerfors. Orsaken till att konstnären ställer ut i Finland heter Notsjö glasbruk. Chihuly värdesätter de finska glasblåsarnas yrkeskunskap, speciellt när det gäller att skapa hans typiska, storskaliga installationer i färg.

I samarbete med Notsjö glasbruk kunde han vidareutveckla den teknik som han lärt sig i Italien i det välkända glascentret Murano. I Notsjö använde man samma metodik och glasbruket har precis den rätta storleken för att förverkliga hans egna idéer och framställa delarna till hans stora verk. Dessutom blev samarbetet mellan de lokala blåsarna och hans egna utomordentligt bra.

Chihuly strävar alltid efter att med sina konstverk gör utställningsplatsen till något helt nytt och hans installationer ger en färggrann och fantasifull konstupplevelse i Vapriikkis unika museimiljö.

Bild: Delarna till denna installation i en gammal båt är blåsta i Notsjö glasbruk. Foto Tom Lind

Hirschsprung = cigarrer och konst

Köpenhamn: I Danmark ligger människans laster bakom månget museum. Samtidigt som öldrickare, älskare av god ost och tobaksslavar kanske fördärvar sin hälsa fylls många museer med värdefull konst. Bl a har Glyptoteket byggts med pengar från öl, Louisiana med pengar från ost och Den Hirschsprungske Samling med pengar från tobak.

Museet ligger lite i skuggan av det stora, nyligen utbyggda Statens Museum for Kunst, men är väl värd ett besök, i synnerhet fram till 20 januari 2003, då 100-årsminnet av Heinrich Hirschsprungs gåvobrev till danska staten firas med utställningen ”Heinrich Hirschsprung – konstsamlare och mecenat”.

Donationen omfattade över 600 målningar och skulpturer och 1 200 teckningar utförda av danska konstnärer. Samlingen gav både en representativ bild av 1800-talet och var dessutom en avancerad samling av dåtidens moderna konst. Den var hans livsverk och stora stolthet och han hade bara ett krav, nämligen att Köpenhamns kommun ställde en tomt till förfogande och att staden och staten tillsammans lät uppföra ett museum till hans utsökta samling. Han ville också att man i hans museum skulle få känslan av ett privathems intima atmosfär i motsats till tidens övriga pompösa museibyggnader.

Han fick som han ville, och idag kan man strosa omkring och uppleva en vardagsaktigt intim och kultiverad stämning.

Bild: Interiör från Hirschsprungs hem. På väggen hänger ”Den Hirschsprungska familjetavlan”, målad 1881 av P.S. Krøyer. Foto från Pauline och Heinrich Hirschsprungs silverbröllopsalbum 1889. Privat ägo

Rysk konsthöst

Stockholm: Alexandre Benois, rysk-fransk målare, tecknare och scenograf, var centralgestalt i en gruppering av ryska konstnärer som kallade sig ”Konstens Värld”. Tillsammans med balettimpressarion Sergej Diaghilev startade han på slutet av 1800-talet en konsttidning med samma namn.

Konstens Värld var ingen enhetlig stilriktning utan en samlingspunkt för många individuella uttryckssätt, för måleri och skulptur, bokillustration och grafisk formgivning och ett nytt, spännande samarbete med teatern och baletten. Ur denna tvärkonstnärliga krets föddes den legendariska Ryska Baletten i Paris.

Det var som scenograf Alexandre Benois fick sitt internationella rykte, särskilt med sina dekorationer till Diaghilevs Ballets Russes från 1909 och framåt. Han utformade scenografin efter varje verks egenart, vilket gjorde hans dekorationer mycket olika – från poetiska nyrokokosalar och parker i Tjajkovskij-baletter till den modernistiska scenografin i Igor Stravinskys ”Petrusjka”.

På Dansmuseet visas smakprov på Konstens Världs mångsidighet i utställningen ”Alexandre Benois och Konstens Värld”, som pågår från 13 september till 12 januari 2003.

Bild: Alexandre Benois skiss för ”Petrusjka”, Dansmuseet.

Svenska hem i 130 år

Stockholm: Med den permanenta utställningen ”Möblerade rum” vill Nordiska museet visa hur vi har bott och möblerat våra hem under en 130-årsperiod. Utställningen vänder sig inte enbart till kultur- och stilhistoriskt intresserade utan den som vill lära sig om färger, tekniker och material får också sitt lystmäte. På 350 kvadratmeter ger man en kronologisk presentation av dels formgivna, dels massproducerade miljöer genom att visa det som var typiskt för olika socialgrupper under fem epoker.

Från 1870-talets heminredning med tjocka draperier, tofsar, fransar, snoddar och pomponger vandrar man genom åren via Carl Larssons mycket svenska, lätta och luftiga interiörer och den internationella Jugend-stilen med böljande linjer och stiliserade blomornament. Via funktionalismen, folkhemmet och miljonprogrammet fortsätter man till alternativa boendeformer i småskaliga samhällen med ekologisk produktion och den ”poetiska funktionalismen” och till 1990-talets nyckelord: sund design i ekologisk balans.

Ambitionen är, när det ekonomiska läget tillåter, att gå längre tillbaka i tiden, men idag får vi nöja oss med dessa 130 år, som också är dokumenterade fotografiskt med olika sorters hem i hela Sverige från Skåne till Lappland, 50 olika hem med 50 olika historier att berätta.

Bild: Länstolen Emma i nyrokoko från 1850. Klädseln är broderad av fröken O.C. Lindgrens tapisseriaffär i Stockholm. Stolen fick pris på världsutställningen i Paris 1855. Foto Mats Landin, Nordiska museet

Lax, Lax, lerbak

Stockholm: Om fisket I Stockholms ström under 750 år handlar Medeltidsmuseets hyllning till Stockholms 750-års jubileum. Utställningen pågår året ut.

I Olaus Magnus ”Historia om de nordiska folken”, 1555 står ”Ty platsen är på alla sidor omgiven av strömmar – varför den fordom blott användes vid fiske – och så väl belägen mellan hav och insjö, att den kan kallas en nyckel till hela Sverige.”

Det är naturligt att framhäva fiskevattnets betydelse för stockholmarna. Under medeltiden var fiskarna mycket viktiga leverantörer av färsk mat – fisk – till stadens befolkning. Fisk användes till och med som ersättning för utförda arbeten och under 16- till 1700-talet utvecklades fisket till stordrift. Men strömmarnas vatten användes också för tvätt, bad och avträden, så vattnet försämrades och laxen försvann.

Lyckligtvis stärktes miljömedvetandet och de reningsverk som på allvar kom igång under 1900-talets senare hälft har medfört en klart förbättrad vattenkvalitet. Numera söker sig sportfiskare från hela landet till det fria spöfisket i Strömmen – en unik företeelse i en storstad.

Bild: Ur Olaus Magnus historia om de nordiska folken, 1555. Foto Medeltidsmuseet

När kvinnor berättar …

Köpenhamn: Kunstforeningen på Gammel Strand har samlat mer än 150 tavlor av 38 kvinnliga bildkonstnärer i Norden, verksamma 1880-1900. Här får åskådarna möjlighet att studera motivens små detaljer: nära ting i den privata, intima sfären som skildras jämsides med ett växande uppror mot traditionella, förutbestämda könsroller.

Utställningen består av flera teman som till exempel ”Skyggetanterne”, där bland andra Anna Ancher skildrar de ogifta kvinnorna i familjen som verkade som guvernanter och på många sätt levde en tillbakadragen skuggtillvaro.

Men dessa kvinnliga konstnärer ville själva träda fram ur skuggorna och under temat ”Drømmen om at blive til noget” skildras den medvetna och självständiga kvinnan i exempelvis Helena Schjerfbecks starka självporträtt.

Bild: Anna Ancher: Interiör med röda vallmor, 1905. Skagens museum

Marinmuseum 250 år

Karlskrona: Egentligen är det inte Marinmuseums jubileum utan Modellkammarens. Det var kung Adolf Fredrik som år 1752 beslutade att modellkammare skulle inrättas vid flottans stationer i Karlskrona, Stockholm och Göteborg. Genom seklerna har samlingarna flyttats och till slut placerats på Marinmuseum i Karlskrona, där en unik modellsamling bestående av ett åttiotal originalmodeller visas för första gången på nästan hundra år.

Adolf Fredrik, som trots konstitutionella hinder hade ett stort inflytande över den svenska krigsmakten och dess utbildnings- och organisationsfrågor, ansåg, helt i upplysningstidens anda, att tekniska erfarenheter skulle samlas så att kunskap om fartygsmodeller, mekaniska modeller, artillerimodeller och ritningar gjordes tillgängliga för framtida forskning.

Syftet med utställningen är att visa dels vilken enorm potential och innovationskraft som fanns under upplysningstiden, dels det ”Silicon Valley” som Karlskrona och örlogsvarvet utgjorde under framför allt slutet av 1700-talet.

Bild: Experimentmodell av ett undervattensfartyg från 1700-talet – aldrig förverkligad. Foto Ola Andersson

Impressionismen och Norden

Stockholm: På slutet av 1800-talet såg nordiska konstnärer resandet som en nödvändighet för utveckling. Många reste till Tyskland, Holland, Italien och Spanien för att komplettera sina utbildningar – men praktiskt taget alla reste också till Frankrike. Sommartid var den franska landsbygden praktiskt taget ”invaderad” av skandinaviska konstnärer och man bildade konstnärskolonier, den mest kända i Grez-sur-Loing nära Paris.

”Årets konsthändelse” kallar Nationalmuseum den utställning som visas 25 september till 19 januari 2003 – och det är inte utan att man håller med. Planeringen har pågått i tre år och alla de stora, odödliga impressionisterna är med. Generösa inlån från internationella konstmuseer och privata samlare har gjort det möjligt att presentera hundratals nordiska verk som står i nära förbindelse med drygt 80 franska målningar som inspirerat nordiska konstnärer. Det blir uppenbart att den nordiska konsten tagit starka intryck i mötet med de franska kollegorna och deras alster och att det fanns starka länkar mellan fransk impressionism och postimpressionism och den nordiska konsten på slutet av 1800- och i början av 1900-talet – även på det personliga planet.

Bild: C.F. Hill: Blommande äppelträd, 1877. Foto Nationalmuseum

Avant-Garde

Köpenhamn: Avant-garde var i äldre tid benämningen på den militära förtrupp som skulle utgöra skydd för huvudstyrkan vid marsch eller annan framryckning. Idag används avantgarde som en kollektiv benämning på verk av nyskapande, ofta experimentella konstnärer och författare.

Från 7 september till 19 januari 2003 visar Statens Museum for Kunst hur kubismen i Frankrike, futurismen i Italien och expressionismen i Tyskland under åren fram till och under första världskriget påverkade danska konstnärer. Utställningen omfattar 67 verk varav de flesta är inlånade från museer och privata samlingar i hela Europa och USA och de visas tillsammans med verk av dåtidens mest radikala danska konstnärer.

Bild: Marc Chagalls ”Soldaten dricker”, 1911-12. The Solomon R. Guggenheim Museum, New York




Av Else Kjöller
Publicerad i Nr 3 September 2002 årgång 17