Kulturspegeln


Ett väldigt tankerum

Stockholm: Till synes något avsides liggande i Stockholms Frihamn, men med bra bussförbindelse, ligger Magasin 3 – en utställningshall med stora ytor och goda visningsförhållanden. Där visar man fram till 23 mars 2003 verk ur samlingen nr 2, ”Extension”.

Konstprofessorn Margaretha Rossholm Lagerlöf har ur samlingens nästan 500 verk plockat fram samtidskonst på temat extension, utvidgning. Hon har inte fokuserat på vissa stilar eller skolor utan har sammanställt verk som lyfter fram konstens naiva och äventyrliga drag.

Utställningen består av två delar. I den första handlar det om seriella verk: sviter, upprepningar, processer … Är det början eller slutet man ser, eller kanske bara ett utsnitt? Eller är det utvidgningar? Besökaren tas med på en sorts resa och får skapa sin egen bild genom äventyret att uppleva.

I andra delen finns mera innehåll, flera händelser, och många av verken uttrycker motsättningar, hierarkier, under- och överperspektiv. Här dyker också erotiska aspekter upp, till exempel i Louise Bourgeois sensuella skulptur av sin assistents ben, utmejslad i finaste ljusrosa marmor. Detta verk av den 79-åriga konstnärinnan har aldrig visats förr.

I ett eget rum, som i en avskild sfär, står Charlotte Gyllenhammars ”Pojke & Flicka”: två små barnkroppar i glaserad chamotte, linne och silver med gula safirer, helt ensamma, vända från varandra i sina könsspecifika ljusa dräkter. Men trots att det helt klart handlar om barn märks könstemat: den latenta hierarkin finns redan i knoppningsstadiet.

Bild: ”Pojke & Flicka”, av Charlotte Gyllenhammar, 1999. Foto Anna Kleberg

Vem har rätt att leva?

Stockholm: Från Kulturen i Lund kommer Nordiska museets utställning ”Underbara, fasansfulla människa” – en fortfarande aktuell och lika viktig som fasansfull tillbakablick på utvecklingen av rasbiologin. Den pågår till 16 februari 2003.

När Margareta Alin, museichef på Kulturen i Lund, av en händelse fick höra talas om en artikel i Expressen 1999 med rubriken ”I tjugofem år sov han med sextio idioter under sängen” beslöt hon att närmare undersöka trälådan med de ”sextio idioterna”. Det visade sig att den innehöll 60 små gjutna gipshuvuden, troligen avsedda för studier i frenologi, läran om det förmodade sambandet mellan själsförmögenheter och skallens form.

Från slutet av 1700-talet till början av 1900-talet har poliser, läkare och flyktinghandläggare försökt förklara avvikande beteende hos sina offer, patienter och klienter med hjälp av frenologin.

Grundtesen i utställningen är att allting har minst två sidor: en framsida med tidstypiska symbolbilder, ”etablissemangets syn”, och en baksida med drömmen om modet att vara annorlunda, en dröm som oftast blev till en mardröm för de utsatta grupperna.

Denna exposé över de fenomen och mekanismer som ledde fram till idiotförklaringar, livslånga inlåsningar och utrensningar av udda människor träffar mitt i solar plexus – och museets fråga i början av rundvandringen är mycket adekvat: ”Vågar du dig in i utställningen?”

Bild: Gipshuvud från W. Ballys typlåda. Foto Viveca Ohlsson

Gammalt möter nytt

Stockholm: I Historiska museets guldrum finns världens tre enda bevarade guldhalskragar i original. De är tillverkade på 400- eller 500-talen e.Kr. och försedda med avbildningar av både djur och människor, mer eller mindre stiliserade. Man vet inte, men antar att motiven haft en koppling till religion.

De tre guldhalskragarna, som troligen tillhört kungar eller präster, har använts flitigt – det syns på slitaget. De ser nästan likadana ut, men skiljer sig ändå från varandra. Till exempel har halsringarna från Färjestad på Öland fler fågelfigurer än dem som stammar från Västergötland.

Man kan bara gissa sig till varför de gömdes undan, och ingen vet om det handlade om skydd i orostider, om det kanske var ett offer eller om de representerade något föråldrat som man ville glömma men inte nändes att förstöra.

Dagens guld- och silversmedar har låtit sig inspireras av Historiska museets unika guldhalskragar och museet har tillsammans med Stockholms guldsmedsmästareförening arrangerat utställningen ”Gyllene arv, guldsmide förr och nu”, som pågår december månad ut.

Bild: Halsring av Christer Jonsson. Foto Christer Åhlin/SHM

Vem vill bli miljonär?

Stockholm: I Galleri K1 på Kulturhuset visas utställningen med den lånade rubriken fram till den 8 december. Det är den 40-årige Ola Åstrands bild av ett Sverige i mörker, ett Sverige med en ungdomsfixerad omvärld och desorienterade vuxna som för en ständig kamp mot tidens höga tempo, mot stress och konsumtionshets.

Konstnärens anslag är aggressivt, men man finner samtidigt en rörande, uppriktig vilja att gestalta frustrationen över samtidens kaos och hans försök att göra detta greppbart. Han ställer populärkulturens estetik mot den mera sofistikerade, så kallade finkulturen, bland annat genom självporträtt i kitschförklarad airbrushteknik och collage av serietidningens svartvita, stereotypt gestaltade persongalleri. Det personliga blir såväl självutlämnande som allmängiltigt.

Bild: Ola Åstrands verk andas frustration. Foto Kulturhuset

Inte vilken arkitekt som helst

Stockholm: Nationalmuseums stora satsning på impressionisterna (jfr början av detta nummer av Kulturens Värld) hindrar inte museet från att fram till 6 januari 2003 tillsammans med Arkitekturmuseet också visa en utställning med en av de män som spelat den största rollen i svensk historia: Hovarkitekten Nicodemus Tessin d.y. (1654-1728).

Kungliga slottet i Stockholm är visserligen hans praktverk nummer ett, men han ritade flera andra palats, kyrkor och trädgårdar för både svenska och utländsk furstar och herremän. Han blev dessutom Sveriges förste överintendent och som sådan ansvarig även för de kungliga inredningarna och utformningen av kröningsfester, kungabegravningar och andra stora statsceremonier. Huvudstaden bär än idag prägel av hans radikala stadsplanering från 1700-talet.

Han hade påbrå, Tessin d.y.: Fadern, Tessin d.ä., en av landets mest framgångsrika arkitekter,
var också hovarkitekt och stadsarkitekt i Stockholm. Han adlades 1674 för sina insatser och sonen tvekade inte om vilken yrkesbana han skulle välja. Han hämtade inspiration utomlands och tecknade av allt han såg. Särskilt Rom, konstens och arkitekturens odisputabla huvudstad, med sina antika lämningar av kyrkor och palats, med trädgårdskonst, fontäner, skulptur och måleri fångade hans intresse och kom att prägla hans framtida verk i Sverige.

På utställningen visas en stor, nybyggd trämodell av Nicodemus Tessin d.y.s förslag till en fullständig omgestaltning av Stockholms slotts omgivningar tillsammans med skisser, ritningar, böcker, kopparstick och teckningar ur hans stora samlingar.

Bild: Pennteckning av Tessinska palatsets trädgård. Foto Nationalmuseum

Olika skönhetsideal genom tiderna

Helsingborg: Det är full fart i nyinvigda Dunkers Kulturhus. Fram till 24 november visar man exempel på olika skönhetsbegrepp från medeltiden fram till våra dagar genom att föra samman de olika tidsepokernas ideal. Man har gjort djupdykningar i tre olika tider i dansk och svensk konst och placerat verken tillsammans i utställningsrummet.

Trots att det handlar om verk från ett litet, begränsat område i norra Europa och trots att periodernas skilda uppfattningar om och förhållanden till skönhet och avbildningsideal är olika hittar man likheter i de utvalda verken.

Den som tänker bakåt i tiden till den konst som är välkänd och allmänt uppskattad kan se att samtidskonsten delvis innehåller sedan länge formulerade frågeställningar som idag gestaltas i nya medier och material, men med nya konstnärliga lösningar.

Bild: Hilma af Klints ”Duvan nr 2”. Foto Per Bergström

Miniatyrmåleri i Belgien

Leuven: Som sista delen i en trilogi av stora utställningar under 2002, som började med ”Jan van Eyck” i Brygge och fortsatte med diamantutställningen i Antwerpen visar Stedelijk-museet fram till 8 december en stor utställning med utsmyckade skrifter från Karl den stores till Karl den skalliges tid.

”Medeltidens mästare” är titeln på utställningen och besökaren slås av häpnad över periodens ofattbart vackra miniatyrer. För första gången har man samlat mästerverk från de viktigaste Nordamerikanska och Europeiska biblioteken och ger därmed en unik exposé över den konst som skapades mellan åren 800 och 1475.

Bild: "Book of Hours" från Terrouanne i Nordfrankrike, tryckt ca år 1300. Foto Stedelijk Museum Vander Kelen-Mertens, Leuven

Edvard Munchs livsverk

Göteborg: Det tar tid att skildra en stor konstnärs livsbana. På Konstmuseet har man arbetat i ett och ett halvt år med att samla ett hundratal verk av Edvard Munch från både museer och privatpersoner.

I sin barn- och ungdom utsattes Edvard Munch för två stora personliga förluster när först hans mamma och sedan hans mest älskade syster avled i tuberkulos – traumatiska upplevelser som kom att prägla hans konst och motiv hela livet. I det stora projektet ”Livsfrisen”, som dock aldrig blev ett samlat konstverk, speglas de stora livsfrågorna: kärleken, ångesten och döden. Här ingår de målningar som många beundrar och känner väl till: Kyssen, Vampyr, Vid dödsbädden och Den sjuka flickan. Starka bilder som chockade hans samtid.

Munch var god vän med Konstmuseets dåvarande chef, Axel Romdahl, och hade flera utställningar i Göteborg, som han älskade, under sin livstid. Brevväxlingen mellan dem publiceras för första gången i utställningskatalogen. Utställningen pågår till den 6 januari 2003.

Bild: Ett av Munchs självporträtt, detta från 1886. Foto Göteborgs konstmuseum

Nutidskonst i Skottland

Edinburgh: The Scottish National Gallery of Modern Art har haft tur: En privat samlare har lånat ut ett stort antal verk av några av de senaste 40 årens största och mest kända konstnärer, bland andra Andy Warhol, Gilbert & George, Jeff Koons och Anselm Kiefer. Det handlar om ett långtidslån och museet visar utställningen ”Warhol to Koons” en bit in på 2003-talet.

Bild: ”Me” av Ed Ruscha från 1999. Foto konstnären/Scottish National Gallery of Modern Art

Sexualitet, våld och död i Finland

Helsingfors: Han blev inte mer än 40 år, den finske målaren Kalervo Palsa (1947-87), som fram till 5 januari 2003 uppmärksammas i utställningen ”Uppståndelsen” på Kiasma.

Hans uppväxtmiljö i karga finska Lappland var inte någon sörgårdsidyll. Fadern dog tidigt och modern hyrde ut rum till gästarbetare och vagabonder, en minst sagt stökig barndomsmiljö med dagliga slagsmål och fylla. I sin dagbok från 1975 skriver han att hans konst ska förbli dyster och att han suger i sig ”bedrövelsen i de här trakterna, i detta hem, i omgivningen, i sjukdomar, i döden. Aldrig kommer jag att tala om roliga saker, alltid kommer jag att påminna om det onda, det ångestfyllda …”

En nästan komplett samling av hans verk, många donerade till Kiasma, kompletterade med en mängd alster från privata samlingar finns i utställningen, som speglar konstnärens breda produktion och visar på hans dystra stil.

Bild: Kalervo Palsa: Utan titel. Foto Joel Rosenberg

”Käre målare, måla mig”

Wien: På Kunsthalle kan man se hur 17 konstnärer vågat anta utmaningen att visa en konstkategori som länge ansetts reaktionär. De visar hur de uppfattar de många sätt på vilka realistiskt måleri presenteras idag, på samma gång provokativt och allvarligt, kritiskt och sentimentalt.

Den konventionella framställningen av bilder, konsthistoriens tunga ryggsäck och modernismens teser om det rena och abstrakta måleriet ifrågasätts och omvärderas. Realism och kitsch, som sanktionerats av akademierna, smälter samman med folkligt, populärt måleri till en explosiv blandning.

Utställningen pågår till 1 januari 2003.

Bild: Så här har Kurt Kauper avbildat den gamle charmören Cary Grant. Foto ACME, Los Angeles

Speciellt för östgötar, eller?

Linköping: Östergötlands länsmuseum har tillsammans med Östgöta Correspondenten botaniserat i tidningens rika arkiv från åren 1950-2000 och presenterar utställningen ”Mer än 1 000 ord, 50 år med Correns bilder” fram till 27 januari 2003.

Syftet är dels att visa närhistorien, att skildra det som hände igår och det som pågår nu, dels att lyfta fram tidningen som en viktig historisk dokumentation. Man känner sig säker på att alla besökare kommer att minnas och känna igen sig. Det senare hoppas man också att få hjälp med, eftersom informationen om en del av bilderna är något bristfällig.

De första dagarna i december kommer också en bok med ett stort urval av bilderna och berättelser om stora händelser i Linköping och Östergötland från Östergötlands länsmuseums förlag.

Bild: Flygtransport, 30 juli 1966. 14 Drakenplan flyttas från Malmslätt till Saabfältet. Foto Per-Arne Nyhlén, Östgöta Correspondenten

”On verra bien” – vi får se

Malmö: Säg namnet Christer Strömholm, och alla tänker på hans nakna, drabbande bilder av utsatta människor. Han anses som en av Sveriges främsta och mest betydande fotografer och är känd i stora delar av världen. I en recension i Le Monde 2001, till exempel, omtalades han som ”Le Grand Suédois”.

På Konsthallen presenterar man fram till 19 januari 2003 den hittills största samlingen av Christer Strömholms bildskapande med cirka 200 fotografiska bilder, bland annat konstnärsporträtt, bilder av transsexuella i Paris, foton från en mängd utlandsresor och ett urval teckningar och målningar från 1940- och 50-talen.

Kameran och förstoringsapparaten var enligt Strömholm enbart arbetsverktyg för att göra bilder, dvs medlet, inte målet. Han hade tre grundläggande principer för sitt arbete: ansvar, insikt och närvaro. Ansvar för sanningen i bilden, insikt grundad på erfarenhet och närvaro i form av känslor, erfarenheter och fantasi.

Bild: Fotografen Christer Strömholm. Foto Joakim Strömholm

Lustbrodöser i farten

Stockholm: Broderiakademin bildades 1993 i Bohuslän av Elsa Agélii och har idag 600 medlemmar, 10 % yrkesverksamma textilkonstnärer och 90 % lustbrodöser. Bland de förstnämnda fanns en av de få männen, den nyligen avlidne textilkonstnären Sten Kauppi.

Utställningen ”Arktiska upptäcktsfärder” på Sjöhistoriska museet, som beskrevs i förra numret av Kulturens Värld, har inspirerat Broderiakademins Stockholmsavdelning, som tyckte det var spännande att få leva sig in i polarforskarnas liv. Och på Sjöhistoriska är man öppen för alla typer av tolkningar av ämnet sjöhistoria, inte bara oljemålningar och fartygsmodeller utan även broderi, så nu kan man fram till 6 januari 2003 se hur brodöserna har tolkat sina intryck med hjälp av nål och tråd.

Bild: Här skapas en riktig polarmiljö med nål och tråd. Foto Stefan Evensen, SSHM

Vårt gemensamma innanhav

Köpenhamn: Romarna kallade Medelhavet ”Mare Nostrum”, Nationalmuseet kallar den utställning som pågår till 26 januari 2003 ”Mare Balticum”. Den handlar om myterna, historien och konsten i och kring Nordens Medelhav, Östersjön. Här finns verk av 20 bildkonstnärer och historiska föremål från 70 museer i de nio länderna omkring Östersjön.

Ett centralt tema i utställningen är mängden borgar och fästningsstäder som markerar betydelsefulla kontaktpunkter längs kustlinjerna. Det finns kartor över länderna, böcker, stadsplaner, affischer, film, vrakdelar från sjunkna skepp och arkeologiska skatter. Även Tredje rikets Tyskland, Sovjet och järnridån, som betytt så mycket för vår egen tid, är en del av berättelsen. Borgarna och befästningarna byggdes som försvar, men de blev samtidigt ingångsporten till impulser utifrån.

Mytologin får också sitt genom myten om Vineta, Östersjöns sjunkna Atlantis. I flera generationer har polska arkeologer letat efter Vineta och anser sig ha hittat en mäktig handelsstad i Wolin, nära den polska Östersjökusten. Men huruvida dessa fynd vittnar om Vinetas existens eller ej får besökaren själv ta ställning till.

Bilder: Borgen Malbork. Biofoto John Nielsen. Robert Rumas "One for all - all for one", installation med neonljus. Foto Nationalmuseum

Tidlös silversmed

Stockholm: Enkelhet, djärvhet, elegans och stor hantverksskicklighet kännetecknar Vivianna Torun Bülow-Hübes smyckekonst. Hon räknas till den internationella eliten och arbetar med ett mjukt linjespel som anpassar sig till både kroppskonturen och klädmodet.

Hon slog igenom för över 50 år sen genom arbeten för Georg Jensen och har verkat både i Sverige, Tyskland och Frankrike. Sedan 1979 bor hon och har sin verkstad i Jakarta, Indonesien, där hon inte enbart ägnar sig åt sin egen silverkonst utan också har inhemska lärlingar.

På Nutida svenskt Silver kan man fram till 27 november stifta närmare bekantskap med både hennes smycken och några corpusarbeten i mahogny.

Bild: Spiralen, liksom virveln och droppen, är former som Bülow-Hübe ofta återkommer till. Foto Nutida Svenskt Silver

Konst på Midlanda

Timrå: Vem har inte uttråkats av ibland långa väntetider i kala, sterila avgångshallar med i bästa fall några butiksbesök att fördriva tiden med? Och vad är mer uppfinningsrikt än att visa konst på dessa ställen?

I Midlanda konsthall på Sundsvall/Härnösands flygplats behöver man inte undra hur man ska fördriva väntetiden. Där visar man fram till 1 december utställningen ”Airborne/Luftburen” med 21 svenska och internationella konstnärers reflexioner över flygandet. Bland annat kan man se belgaren Johan Grimonprez konstverk Dial H-I-S-T-O-R-Y, som handlar om hur flygkapningar skildrats i media under de senaste 30 åren.

Bilder: Simone Aaberg Kærn. Foto Louisiana, Ikaros. Foto Nationalmuseum. Flygplan. Foto Peter Hamberg

Konsten skapas direkt

Stockholm: När konstnärerna Cecilia Darle och Gunilla Hansson anländer till Sveriges Allmänna Konstförening är galleriet tomt och väntar på att tas i besittning. De har inga färdigställda verk med sig utan kånkar på påsar med pigment och magnetitpulver, plastslangar och vattenhinkar och det sista steget, själva utförandet, sker direkt i rummet.

Fotografiet är utgångspunkten för Cecilia Darles bilder som förstoras med hjälp av ljuslådor på väggen, som är preparerad med järnpulver. Sen tecknar hon upp bilden med magnetitpulver med varliga penselrörelser, som aldrig får direktkontakt med väggen. Resultatet blir skört och flyktigt och står i direkt motsats till det fysiska rummet.

I projektet ”Arkipelager” bygger Gunilla Hansson pigmentlandskap med vatten och fyra grundfärger: rött, blått, gult och vitt. Långa plastslangar, kopplade till pumpar, får det färgade vattnet att strömma runt i rummet. Hon skapar en relation till öar och fastland, sund och kanaler, förbindelser och möjligheter eller gränser och avskiljningar.

Bild: Detalj ur utställning av Cecilia Darle. Foto SAK

”Wall Drawings”

Skärhamn: Den amerikanske konstnären Sol Lewitt har ofta använt en öppen kub som modul i sina tredimensionella verk. Kuben är också den form han utgår ifrån i de teckningar och målningar han tidigare gjort direkt på väggen i museer och gallerier, i Sverige senast på Moderna museet 1984. När han den 10 november drar in på Akvarellmuseet arbetar han fram ett helt unikt verk med utgångspunkt i utställningssalarnas arkitektur och form.

Färgen i Sol Lewitts konst har under årens lopp blivit mer och mer dominerande och formen alltmer sensuell. Resultatet är kraftfullt och spännande, och processen bakom utförandet från skiss till realitet är fascinerande.

Bild: Väggmålning av Sol Lewitt

Zorn i svart och vitt

Mariefred: Zornsamlingarna i Mora har producerat och lånat ut 100 av Anders Zorns bästa etsningar till Grafikens Hus, där man fram till 26 januari 2003 visar utställningen ”Zorn i svart och vitt”.

Han använde ofta sina egna målningar, akvareller och teckningar som förlagor, och under senare delen av sitt liv även fotografier. Flera exempel på det senare finns i utställningen.

Genom grafiken fick hans målningar och akvareller större spridning – något som gynnade såväl plånboken som hans berömmelse, både i Sverige och internationellt. Hans grafiska blad är idag heta samlarobjekt och på de större auktionerna går inropen mycket högt.

Bild: "Cigarettrökerska II", 1891. Foto Grafikens Hus

Ur jordens gömmor

Gävle: Från 30 november till 2 februari 2003 visar Länsmuseet Gävleborg en retrospektiv utställning av Hjördis Johansson-Beckers verk. Hon har gjort både grafik, målningar och skulptur, det senare med en blinkning åt våra moderna kommunikationsmedel.

Motiven hämtar hon ofta från den fornnordiska mytologin. Linjen är karakteristisk för alla hennes alster, till exempel som djup svärta på papperet, och genom de avskalade bilderna skapar hennes enkla former djup och rumslighet.

Bild: Kråka. Foto T Sandstedt

”STOP FOR A MOMENT”

Ishøj: Kulturens Värld skrev i förra numret om Arkens stora Asger Jorn-utställning. Nu har sju nutida konstnärer från Danmark, Finland och Sverige gett sig in i en dialog med museets stora Jorn-samling genom verk, speciellt skapade för denna utställning.

Även om var och en av konstnärerna har var sitt uttryck rör sig temat kring närvaro, vilket undertiteln, ”Painting as presence”, syftar på. Konstnärernas personliga uppfattningar avspeglas i de fysiska avtrycken på duken – de synliga penselstråken. Variationerna i sättet att måla, ibland skisssartat, spontant och lite fumligt, ger ett intryck av rörelse och förvandling.

”Stop for a moment” pågår till 23 februari 2003.

Bild: “Utan titel”, 2001 av Jukka Korkeila. Foto Arken

Siri Derkert med pendang

Norrköping: Modet växlar, javisst, och uppfattas av de flesta som en tillfällig trend. För en del människor är det en lek, för andra är modets skiftningar rent av ett gissel. Kläderna säger vem du är, och till och med små barn förstår vad det innebär att vara ”rätt” eller ”fel” klädd. Våra kläder är en markering av identiteten och ger oss antingen grupptillhörighet eller utesluter oss från gruppen.

På Norrköpings Konstmuseum har utställningen ”Siri Derkert Modernist Modetecknare” fått sällskap av utställningen ”Pendang”. Där visar sex unga, nutida konstnärer, som arbetar med mode och kropp, sitt konstnärskap. Det handlar om allt från modetidningarnas reportage, den klädda kroppen, identitet, kläder som varumärken och smycken till kroppens arkitektur med litterära och filosofiska källor som inspiration.

Den ende mannen av de sex, Björn Kjelltoft, ifrågasätter fördomar om smak och kvalitet. Han målar trendiga mönster på väskor och accessoarer och applicerar slarvigt sydda eller påmålade märkeslogotyper på second-handplagg. Genom att spela mot varumärkenas positioneringar vill han dra uppmärksamheten mot en ytlig materiell fixering.

Utställningen pågår från 10 november till 12 januari 2003.

Bild: Siri Derkert: modeteckningar 1917-21. © Syskonen Derkert/BUS

Arbetets musik

Stockholm: I både en bok, inklusive CD (Carlssons förlag ) och en utställning på Musikmuseet kan man förtrollas/förfäras över den roll musik och ljud har spelat och alltjämnt spelar i arbete och vardag, allt från vaggvisor och vallåtar till brus, buller och bakgrundsmusik.

Rallarna, som byggde järnvägar, spinnerskorna som spann bomull och lin, gastarna som hissade segel, pigorna och drängarna som vallade kor – för alla har musiken ökat uthålligheten och förbättrat disciplinen på jobbet.

Och dagens ”offentliga” vardagsmusik har väl ingen undgått: den presumtiva kunden utsätts för många musikstilar, från varuhusens insmickrande mjuk-låtar i både hissar och affärslokaler till dånande hårdrock, som tränger långt ut på trottoaren från trendiga, ungdomliga boutiqer.

Både utställningen, som pågår till november 2003, boken och CD’n har tillkommit i samarbete mellan Arbetets Museum i Norrköping och Musikmuseet i Stockholm. Allt kan både ses, läsas och höras från den 9 november 2002 på Musikmuseet.

Bild: Under 30-talet ökade produktionen med 3-6 %, när man började spela skivor för arbetarna. Foto Anders Rydén




Av Else Kjöller
Publicerad i Nr 4 November 2002 årgång 17