Kulturspegeln

FALSK ELLER ÄKTA?

Stockholm: Konstförfalskare har funnits genom alla tider. Drivkraften för deras verksamhet är i långt de flesta fall profit, men det finns också exempel på missförstådda ”genier” som ägnat sig åt förfalskningar för att hämnas genom att lura framstående konstforskare.

Många sådana verk är utförda så skickligt att även experterna kan missta sig. Till och med på en så fin institution som Nationalmuseum har misstag begåtts vid inköp av konst. Över tiden och med hjälp av allt mer sofistikerad teknik har verk, som tidigare ansetts vara resultatet av en stor mästares hand, omvärderats och senare forskning har visat att det i själva verket varit en elev eller en efterföljare som hållit i penseln. Omvänt har mera anonyma verk fått mästarstatus.

När det gäller äldre tiders konst kan man emellertid inte tala om original, så som vi tolkar begreppet idag. Under renässansen och barocken ledde mästaren ett stort arbetslag i en verkstad där medarbetare och elever under hans överinseende deltog i framställningen av konstverken. Han stod för idéerna, angav huvuddragen i kompositionen, fördelade arbetet och korrigerade sina medhjälpare under hela processen. Sista handen lades av mästaren som slutligen också signerade verket.

Huvudsyftet för museets utställning är pedagogiskt och här får man lära sig att skilja mellan repliker, kopior, pastischer, plagiat, parafraser och förfalskningar.

Titta själv på dessa två tavlor: ”Sädesskylarna” av van Gogh – eller? Den ena inköptes 1914 som ett verk av van Gogh, men äktheten har ifrågasatts ända sen 1940-talet, och nyligen har det efter tekniska undersökningar visat sig att verket är en förfalskning. Den andra tavlan är en äkta van Gogh från 1888 som tillhör Toledo Museum i Ohio.

Den som tvekar om vilken som äkta och vilken som är falsk kan få sin nyfikenhet stillad på sidan 57. (Bild nr 1: ”Sädesskylarna”, original av Vincent van Gogh 1888. Foto Nationalmuseum. Bild nr 2: ”Sädesskylarna”, förfalskning. Foto Nationalmuseum

”Falskt & Äkta” på Nationalmuseum från 26 februari till 25 maj 2004.

SAMTIDA KONSTHANTVERK OCH FORMGIVNING

Haninge: På Häringe slott visar man samtida konsthantverk och kopplar dem till formgivning och konst. Här finns både möbler, armaturer, klockor och metall- och träprodukter.

På utställningen vill konstfackutbildade konsthantverkare och formgivare både visa sina verk, sprida dem och diskutera samtida design genom att i subjektiva rumsgestaltningar placera föremål hämtade från den moderna heminredningssfären tillsammans med gamla möbler och grovsopsfynd, som omvandlats till nya funktionella föremål.

Man hittar också installationer med atmosfär från 1700-talet och funktionella vardagsföremål, exempelvis plaggen, som aldrig tycks bli omoderna, jeansen, som vi sliter på olika sätt och därmed markerar vår personlighet.

”Taking place” på Häringe slott fram till 21 februari 2004.

RARA PICASSO-VERK

Ishøj: De drygt 90 Picasso-verk, målningar, teckningar, skulpturer och lergods, som nu finns att beskåda på Arken, har visats ytterst sällan. Det är verk som Picasso valde att behålla själv och som ärvdes av ett av hans barnbarn, Bernard Ruiz-Picasso. På Arken har besökaren nu för första gången möjlighet att se ”Picasso’s Picassos”. För att visa hela omfattningen av hans konstnärskap har man också lånat in verk från andra samlingar.

Picasso levde länge (1881-1973) och var oerhört produktiv hela sitt liv. Han har inspirerats både av äldre målare som El Greco och samtida som Cezanne. Han fascinerades av den primitiva konsten, särskilt västafrikanska masker, och dess roll i människolivet, dess funktioner och magi. Han har varit en konstnärernas konstnär i samma utsträckning som han var publikens favorit.

Utställningen visar Picassos verk i kronologisk ordning med början från 1895, då han, endast 14 år gammal, anpassade sig till rådande konventioner för att senare måla kubistiskt, nyklassicistiskt och surrealistiskt. De sena verken fram till hans död 1973 kännetecknas av vågade expressionistiska dukar med en stark erotisk laddning, som bär vittne om denne nittioårings obändiga vitalitet och energi.

”Picasso for all times” på Arken fram till 13 juni 2004.

JAG HATAR DIG

Humlebæk: Harald Falckenberg är en tysk, privat konstsamlare som under knappt tio år skaffat sig en stor konstsamling på inte mindre är 1 400 verk. Och han fortsätter att samla – inte enbart på etablerade konstnärer utan främst på verk som speglar samhällsdebatten och konstens roll i det moderna samhället och som uppmärksammar tillvarons absurda, köttsliga, sexuella och djupt subjektiva aspekter.

På Louisiana passar man på att tillsammans med valda delar av Falckenbergs samling visa ett urval av museets egna samlingar och vill på det sättet skapa en dialog och ge perspektiv på viktiga delar av samhällsdebatten.

Detta evenemang betecknas av museet som ”en humoristisk och collageartad utställning som vänder upp och ner på världen, men samtidigt berättar en tydlig historia om den moderna tillvarons egendomligheter.”

“I hate you” på Louisiana fram till 18 april 2004.

"ÄNTLIGEN HEMMA”

Stockholm: Ett kärt återseende blir det när Moderna museet nu efter åtskilliga år äntligen kan återvända till sina mögelsanerade lokaler på Skeppsholmen. De egna samlingarna, som är norra Europas mest framstående från förrförra seklet fram till idag, verkar vara det enda rätta att visa efter åren i ”exil”.

Så nu har man plockat fram alla de välkända ”godingarna”, centrala verk som markerat genombrottet i de olika konstnärernas utveckling och verk som på olika sätt markerar betydande kulturella och historiska skiften. Och givetvis är det Robert Rauschenbergs gamla get med bildäcket kring magen (som för övrigt prydde omslaget på Kulturens Värld i maj 1998), som åter stirrar på besökaren vid inträdet i museisalen. Tala om igenkännandets glädje!

Men Moderna har också en av världens största samlingar av framstående fotografers verk och när man återöppnar visas Anna Riwkin-Bricks hittills oupptäckta foton ur hennes innehållsrika livsverk. Det är den största presentation någonsin av denna ryskfödda fotograf, som rest över hela världen och dokumenterat sin samtid, följt tidens kulturpersonligheter och historiska skeden och hela tiden konsekvent fångat tidsandan.

I samband med återöppnandet har museet producerat böcker: en om museets historia och verkens bakgrund och tillkomst och en om Anna Riwkin-Brick – bägge rikt illustrerade.

Moderna museets ”siamesiska tvilling”, Arkitekturmuseet, som också drabbades av mögelskador, hälsar samtidigt publiken välkommen tillbaka till en helt omgjord permanent basutställning och årets första separatutställning, där arkitekturtidskriften MAMA skriver om historien.

”I vår tid” på Moderna Museet från 14 februari 2004 tills vidare.
”Revision – MAMA skriver om historien” från 14 februari till slutet av mars.

GRÄNSÖVERSKRIDANDE TEXTILKONSTNÄR

Göteborg: Det är inte bara med nål och tråd som Elisabet Eriksson har etablerat sig som konstnär. Hon öppnar nya och oväntade dörrar och tänjer gränserna för detta uttrycksmedel genom att komplettera sina textila arbeten med moderna tekniker, till exempel foto, ljud och film.

Intresset för hennes verk är stort, och hon anlitas ofta som föreläsare. Hon har ställt ut på flera västsvenska gallerier och konsthallar och är representerad i både statliga, kommunala och landstingskommulala sammanhang. I en katalog från Konsthallen i Trollhättan beskrevs hennes arbeten så här: ”Med nål och tråd bokstaverar hon sig igenom livets alfabet, till sig själv, till dig och mig. Vi som gästar hennes bildvärld tar emot och berörs.”

”Elisabet Eriksson” på Konsthantverkshuset från 7 februari till 3 mars 2004.

TILL EN ÄLSKAD SYSTER

Stockholm: Efter höstens stora silver-satsningar i samarbete med Nationalmuseum visar Nutida svenskt Silver metallformgivaren Petronella Erikssons särpräglade smycken, tillägnade hennes älskade lillasyster Johanna, som är förståndshandikappad.

Som de flesta älskar Johanna att vara fin och hon gillar storasysters geometriska smycken med en färgstark juvelkaraktär, som står i diametral motsats till vanliga hudfärgade handikapphjälpmedel. I broscher och halsband använder Petronella bilder som är viktiga för lillasystern, både för hennes möjlighet att kommunicera med andra och för att göra omvärlden medveten om henne själv och hennes särskilda behov.

”om Johanna” på Nutida svenskt Silver från 7 till 21 februari 2004.

AMERIKANSK IDOL I SKOTTLAND

Edinburgh: I provokativa och underfundiga porträtt skapar Cindy Sherman sina helt egna bilder med hjälp av en mängd förklädnader, olika peruker, kostymer samt make-up- och protesteknik.

Hon blev riktigt känd i mitten av 1970-talet för sina svart-vit fotografier, där hon imiterade både föreställningar och scenbilder ur B-filmer i Hollywood. Senare, på 80-talet, övergick hon till färg och anspelade på både konsthistorien, modefotografiet, tv, skräckfilmer och pornografi. Nyligen har hon skapat en serie kvinnoporträtt av ”vanliga” kvinnor med osedvanliga personligheter.

På National Galleries of Scotland satsar man ett drygt år på samtida amerikansk konst från efterkrigstiden: efter Cindy Sherman kommer Jasper Johns från juli till september, och år 2005 visas verk av Andy Warhol.

“Cindy Sherman” på National Galleries of Scotland fram till 7 mars 2004.

VARDAGSFÖREMÅL OCH LYX TILLSAMMANS

Göteborg: Både gamla, utdöende och den moderna tidens hantverk presenteras på Stadsmuseet denna vår. Möbelsnickare, tapetserare, förgyllare, tunnbindare, repslagare och sadelmakare samsas med bilelektriker, billackerare och moderna designers. Ett historiskt myller av dräkter, hattar, skor, peruker, möbler, leksaker och cyklar trängs med det nydesignade. Kungliga hovleverantörer visar prov på hattar, skor, väskor, smycken, tapeter och tyger.

Dessutom finns information om olika utbildningar inom olika hantverksyrken. Syftet med detta är att intressera ungdomar för en nisch på arbetsmarknaden som anses ha goda framtidsutsikter.

För den står i begrepp att renovera sitt hus eller hem kommer denna utställning mycket lägligt, för på museet kan man få tips och råd om hur man kan gå till väga. Och i den utställningsdel, som behandlar byggnadshantverk förr och nu, delar olika experter med sig av sin kunskap om fönster, tapeter och måleri.

”Handens intelligens – hantverk förr och nu” på Göteborgs Stadsmuseum från 7 till 27 februari 2004.

ROMERNAS KULTURARV

Malmö: Sverige är ett land, som har hög svansföring när mänskliga rättigheter kommer på tal. Men så har det minsann inte alltid varit. Den som sätter sig in i hur grymt vi har behandlat en av våra minoriteter ända fram till mitten av 1950-talet blir minst sagt bestört. På 1500-talet ansåg Gustav Vasa att zigenarna var ”en förrädare hop, som hit i landet äre förskickade för att förkunskapa” och att de skulle förvisas. Och prästerskapet hakade på: 1617 yrkades att alla zigenare, eller som de då kallades ”tattare”, skulle förvisas ur riket med motivet att de var ”alla skälmars, mandråpares, tjuvars, horkarlars, horors, kättares och lathundars tillflykt.”

Av världens cirka 20 miljoner romer bor omkring 50 000 i Sverige idag. De är spridda över hela landet, men den största koncentrationen finns i Malmö, där museerna nu har valt att uppmärksamma deras kulturarv i en utställning som sträcker sig från nutid till folkets ursprung i Indien, varifrån man började utvandra kring år 1000.

När romerna började anlända till Europa på 1300-talet var de välkomna. De kom med praktiska färdigheter som efterfrågades, exempelvis kännedom om smide, knivslipning, korgmakeri, kopparslagning, förtenning. Och deras underhållning, tivoliverksamhet, musik och sång uppskattades. Men snart blev de utmotade: olika hantverksskrån kände sig hotade över illojal konkurrens från detta folkslag, som ofta utförde arbeten till lägre priser än de bofasta. Och kyrkan satte igång en förföljelseprocess därför att romer ansågs hedniska.

Fördomar om detta folkslag har levt i hundratals år i hela världen och i Sverige förflöt många år innan romernas livsvillkor så sakta började förbättras. Det var framför allt två personer, som medverkade till att problemet uppmärksammades: folklivsforskaren Carl-Herman Tillhagen och författaren och silversmeden Katarina Taikon – Tillhagen genom sin zigenarutredning 1954, som mynnade ut i krav på tillgång till skolutbildning och bostäder, och Taikon genom sina böcker. Den första, ”Zigenerska”, som utkom 1963, ledde till 1960-talets första riktiga debatt om romernas bostads- och utbildningssituation. Den fick ett så stort genomslag att ”zigenarlägren” tömdes och att romerna erbjöds bostäder.

Det senaste erkännandet fick det romska folket av Sveriges riksdag vid sekelskiftet, då romani, jämte jiddisch, samiska, finska och tornedalsfinska, stadfästes som officiellt minoritetsspråk.

”Romer och resande – bortom romantik och plåga” på Slottsholmen, Malmö museer fram till 7 november 2004.

MÄSTERLIG ORIGINALGRAFIK

Mariefred: Under åren 1982-91 stod galleristen Carl-Axel Valén bakom inte mindre än åtta praktverk – alla tillkomna i nära samarbete med tryckeri och respektive konstnär, och alla rikt illustrerade med originalgrafik.

I ett av dessa verk, ”Fredmans epistlar”, återför Peter Dahls färgstarka illustrationer oss till 1700-talets smutsiga Stockholm, där centralgestalten broder Fredman huserar. Carl Michael Bellmans epistlar har uppenbarligen inspirerat Peter Dahl så till den milda grad att han mer eller mindre ”levt” 1700-talsliv under arbetets gång och blivit ett med Fredman, hans tid och hans vänner. Och vi, som får titta på hans kongeniala litografier, rycks med och får en ännu djupare insikt i geniet Bellmans verk tack vare bildkonstnären.

Ett annat verk är Frans G. Bengtssons Röde Orm, mäktigt och lekfullt illustrerat av Jordi Arkö. Och ett tredje Evert Taubes samlade produktion, bildsatt av Gösta Werner, med stor känsla för visornas rytm och innehåll.

Denna exposé av högklassig grafik innehåller åtskilligt flera verk, men dessa tre har getts största utrymmet och har dessutom fått ge namn till utställningen.

”Röde Orm, Fredman & Carmencita” på Grafikens hus fram till 21 mars 2004.

BILLE AUGUST PÅ MUSEUM

Köpenhamn: Rubriken är kanske något missvisande – för inte ska regissören stoppas upp och visas på vaxkabinett! Däremot har han, i egenskap av lysande historieberättare, uttolkare av och iscensättare av stämningar, fått uppdraget att välja målningar ur samlingarna som kan skapa en dialog med konsthantverk från de senaste 100 åren. Till sin hjälp har han haft en svensk medarbetare, scenografen Anna Asp, som också medverkade vid tillkomsten av Fanny och Alexander och dessutom fick en Oscar för sin scenografi.

Och vad passar väl bättre än att fokusera på en av Danmarks mest kände silversmeder, Georg Jensen, som i hundra år stått för tidlöst, enkelt och funktionellt konsthantverk. Mäster själv blev inte hundra år utan levde från 1866 till 1935, men hans smedja öppnade för hundra år sen, 1904 i Köpenhamn. Under årens lopp har åtskilliga skickliga smeder och designers knutits till firman, som sedan 1985 ingår i koncernen Royal Copenhagen, bland andra svenskarna Sigvard Bernadotte och Vivianna Torun Bülow-Hübe.

Men trots att både Georg Jensens silver och museets tavlor tillhör gräddan av dessa hundra års konstyttringar är tanken att huvudrollen ska spelas av de berättelser som dialogen resulterar i.

”Georg Jensen på Statens Museum for Kunst” från 20 april till 15 augusti 2004.

STADSMUSEET I NY DRÄKT

Stockholm: Äntligen, efter nästan 20 års diskussioner och drygt två års projekterande och byggande, har Stadsmuseet fått sin efterlängtade renovering: en helt ny entré på mitten av den södra flygeln, hiss och en fräsch, inbjudande museibutik. Till yttermera visso har gården fått vackra svarta granitplattor och en liten damm med fontän strax under trapporna.

I museets permanenta utställningar, liksom i museibutikens alla böcker, hittar man det mesta som är värt att veta om Stockholms historia. Men nu har museet också satsat på pedagogiska aktiviteter genom att skapa ett lekrum för barn – i alla åldrar. Det handlar om Torget, där man kan lasta kärror, kånka säckar, packa in fisk i tidningspapper och leka torghandel så som den bedrevs förr i tiden. Här finns bland annat grönsaksstånd, fiskstånd och en glass- och godiskiosk och medan man räknar, väger, står i kö och funderar över var maten kommer ifrån lär man sig hur livet i den äldre staden gestaltade sig.

Så, tag ett barn eller barnbarn i handen, upptäck den numera välkomnande entrén, gör ett besök i den uppfräschade museibutiken, tag nya hissen till Torget och låt barnen ”leka affär” i en historisk torghandel.

”Torget – ett lekrum för barn” på Stockholms stadsmuseum lördagar och söndagar kl 12-16 tills vidare.

NY BASUTSTÄLLNING

Göteborg: Den första stora världsutställningen öppnades 1851 i London och året därpå invigdes Victoria & Albert museum, som kom att bli Röhsska museets ”modermuseum”. I en ny basutställning tas besökaren med på en svindlande färd sedd ur formens perspektiv från 1851 till idag.

I trettio olika interiörer i fem rum visas omkring 1 000 föremål, huvudsakligen inhemska, som speglar de senaste 150 årens formhistoria. Med det bästa från samlingarna av möbler, industridesign, affischer, textilier, keramik och glas berättas i kronologisk ordning en stilhistoria från det sena 1800-talets framväxande industrisamhälle ända fram till våra dagars informationsvärld – och man har för avsikt att fortlöpande komplettera utställningen så att den ständigt är aktuell.

”Röhsska museets formhistoria från 1851 till idag” på Röhsska museet tills vidare.

EXKLUSIVT KONSTGLAS

Stockholm: Sedan konstindustriutställningen i Paris 1925, då det svenska konstglaset slog världen med häpnad, har unika glaspjäser varit hett åtrådda av både samlare och museer. Den främsta anledningen till succén är mod och ett okonventionellt tänkande. Redan i början av 1900-talet fanns ambitionen att framställa unikt glas. Kombinationen skickliga glasarbetare och konstnärer, som fick chansen att låta fantasin flöda fritt, var och är nyckeln till framgång.

Orrefors presenterar nu en konstglaskollektion, ”en smått galen del av produktionen” enligt glasbruket, men på samma gång något av det viktigaste, eftersom man i det kreativa kaoset får möjlighet att överskrida gränser och experimentera med nya idéer och hantverkstekniker. Dessa få, unika verk – endast tio av varje pjäs framställs – utgör en liten, men ytterst viktig del av Orrefors produktion genom att inspirera till ny design eller ny produktionsteknik i det ordinarie sortimentet.

”Orrefors Gallery 2004” på Birger Jarlsgatan 15 från 27 februari till 20 mars 2004.

STÄNGT MEN ÄNDÅ ÖPPET

Amsterdam: Sedan Rijksmuseum öppnades 1885 har man behövt mera utrymme för att få plats med såväl ett allt större antal besökare som växande samlingar. Under årens lopp har museet byggts om och till, men nu görs ett radikalt försök att renodla utställningsdelen och ”utlokalisera” alla andra funktioner. Ända fram till 2008 ska det byggas om, renoveras och moderniseras – den största satsningen någonsin i museets historia.

Men beundrare av holländsk guldålderskonst från 1600-talet behöver inte misströsta: en hel del av de riktiga ”pärlorna” kommer att visas i Philips-flygeln, mindre delar på Amsterdams flygplats och på andra museer. Dessutom planerar man för vandringsutställningar i hela världen. Så, paradoxalt nog, skapar man ännu bättre förutsättningar för många människor att se/återse de riktigt stora mästarnas verk under stängningen av museet.

Håll därför ögon och öron öppna – kanske råkar du befinna dig på en plats, där exempelvis verk av Jan Steen, Frans Hals, Vermeer eller Rembrandt hänger på väggen!

“The Masterpieces” i Philips-flygeln på Rijksmuseum och flera andra ställen fram till 2008.

SAMTIDSKONST UR SAMLINGARNA

Helsingborg: Tack vare en generös donation från Sparbanksstiftelsen Skåne har Dunkers Kulturhus kunnat införskaffa närmare hundra verk av nu levande konstnärer. Ett stort urval av dessa visas tillsammans med konst ur Helsingborgs Museers samlingar. De flesta verken är från tidigt 1900-tal, men här finns även äldre mästare som till exempel Roslin, Sergel och Zorn.

”Samlingarna – samtidskonsten i fokus” på Dunkers Kulturhus fram till 18 april 2004.

GRÄNSFALL

Överallt: I samverkan med Forum för levande historia har Riksutställningar arrangerat en vandringsutställning, som innehåller en mängd frågetecken kring begreppet ”gränser” – men den ger inga färdiga svar. Utställningen syftar till att inspirera besökarna att ta reda på varför människor har olika åsikter och hur dessa påverkar vårt agerande.

Både genom att synliggöra fysiska och mentala gränsfall och gränsmarkeringar och genom att visa föremål och ställa frågor strävar man efter att utställningen ska starta en process, där besökarna i dialogform diskuterar sig fram till de mekanismer som styr våra handlingar.

”Gränser” på olika håll i landet hela 2004. Titta i lokalpressen.

ARABISK KONST

Umeå: Förra våren visade Bildmuseet utställningen ”Samtida arabisk bild”, som handlade om Beirut och Libanon. Nu följer man upp det arabiska temat, denna gång med fokus på Kairo. Projektet, som producerats i Rotterdam och Barcelona, är långsiktigt och mångskiftat och syftar till att dels fördjupa kunskapen om aktuella kulturella uttryck från arabvärlden, dels stärka dialogen och utbytet mellan arabvärldens kulturella centra och resten av världen.

Här finns bland annat videoinstallationer, teckningar, grafik och fotografier, och många av konstverken har aldrig tidigare visats i Skandinavien. Människorna bakom består av konstnärer, arkitekter, författare och poeter.

”Samtida arabisk bild: Kairo” på Bildmuseet från 8 februari till 4 april 2004.

DUBBELT SÅ MYCKET ”NATUR I SVERIGE”

Stockholm: I Kulturens Världs majnummer 2002 skrev vi om barrskogen och dess invånare på Naturhistoriska riksmuseets utställning ”Natur i Sverige”. Nu har tiden kommit till andra etappen. För att färdigställa denna har museet handplockat konservatorer och konstnärer från hela Skandinavien. De har åstadkommit en häpnadsväckande och lärorik skildring som lockar besökaren på strövtåg genom lövskog, odlingslandskap, fjäll, myr, slättsjö och kust.

Utställningen utgör inte bara en rak beskrivning av olika arter, utan innehåller interaktiva faktastationer som gör att besökaren lär sig mera om samspelet mellan djur och natur. Ambitionen är att förklara väsentliga sidor i djurens utseende och levnadssätt. Till exempel är ett av museets ansvarsområden administrationen av ringmärkning av fåglar och här presenteras ett vetenskapligt arbetssätt, som medverkar till att förklara olika skeenden i naturen. Även insekter finns med och för att besökaren ska kunna uppleva dem bättre har museet gjort konstgjorda, realistiska uppförstorade modeller.

Alla viktiga naturmiljöer finns med och var och en presenteras med sin speciella vegetation. Dessutom beskrivs viktiga ekologiska förhållanden och i montrarna visas intressanta situationer och beteenden, exempelvis varför vissa djur lever i flock, hur de fortplantar sig och hur de anpassar sig för att övervintra eller för att undvika rovdjur.

”Natur i Sverige” på Naturhistoriska riksmuseet tills vidare.

ÄlLDRE TEXTILIER – EN KULTURSKATT

Stockholm: Under slutet av 1800-talet rådde en era av kulturell patriotism och en av förgrundsgestalterna var Artur Hazelius som initierade skapandet av stiftelsen Nordiska museet. Hans många resor på landsbygden parat med ett starkt intresse för skandinavismen fick honom att vilja rädda representativa delar av den försvinnande bondekulturen åt eftervärlden. Hans insatser gav eko över världen och hans skapelser har haft och har stor betydelse för både den svenska folklivsforskningen och för det internationella museiväsendet.

Hazelius började med att samla folkdräkter och allmogeföremål, och idag utgör de textila föremålen en unik del av museets samlingar. Detta textila arv bär vittne om kvinnors trägna arbete, stora kunskap och skicklighet med nål och tråd, vid vävstolen och knyppeldynan.

Nu har museet plockat fram inte mindre är 500 föremål, bland annat prov på tryckta mattor, flamskväv, skira spetsar, korsstygnsbroderier och strumpeband. Och för den som vill fördjupa sig i någon av hantverksteknikerna finns tillgång till en databas som innehåller över 1 000 bilder med information om föremålens ålder, var i Sverige de tillverkats och vilken teknik och vilket material som har använts. Bilderna visar både fram- och baksida av föremålen och kan förstoras i tre steg, vilket gör det möjligt att analysera hur färger och stygn möts och hur bottentyget är gjort – så detaljerat att man till och med kan räkna trådarna.

”Textilgalleriet” på Nordiska museet tills vidare.

NATUREN ÄR STOR – MÄNNISKAN LITEN

Reykjavik: Gränserna för vad människan kan uppfatta och förhållandet mellan natur, arkitektur och teknologi är föremål för islänningen Olafur Eliassons funderingar, som han gestaltar via olika naturfenomen. Exempelvis använder han ånga för att visualisera gejsrar, skapar geodetiska kupol-liknande installationer med hjälp av utopisk arkitektur och placerar lava från det vulkaniska isländska landskapet på galleriets ytor.

Åskådaren kastas bokstavligen in i Eliassons installationer och får en både psykologisk och fysisk upplevelse genom att det bekanta, det världsliga och det gudomliga i naturen och kulturen ifrågasätts. Utställningen har tidigare visats på Tate Modern i London och för museet i Reykjavik är den, med sina krav på enorma ytor, en stor utmaning.

Och nog är Olafur Eliassons verk en skönhetsupplevelse – en magnifik skönhet parad med skräck inför naturens storslagna våldsamhet och människans litenhet.

“The Weather Project“ på Reykjvik Art Museum – Hafnarhus fram till 14 mars 2004.

HARRY MARTINSSONS VÄRLD

Stockholm: Även om skolåren för många inte precis står i ett ljust skimmer, så hade nog de flesta en eller annan lärare, som höjde sig över mängden genom att stimulera fantasin och inspirera, så att lusten att inhämta mera kunskap infann sig.

En sådan lärare skildrar Harry Martinsson i en av sina böcker. En som tände en gnista och väckte hans nyfikenhet på världen och som drev honom att utforska den, både som luffare och sjöman.

Om detta, och hans väg till Svenska Akademien och Nobelpriset i litteratur 1974 tillsammans med Eyvind Johnson, berättar Nobelmuseets utställning, som tillkommit med anledning av Martinssons 100-års födelsedag. Syftet med utställningen är att öka intresset för Harry Martinsson, vars tankar om människan, naturen och vår civilisations framtid är lika stimulerande och aktuella idag som när han formulerade dem.

Utställningen har fyra grundteman: Barndom, Hav, Jord och Rymd. Besökaren kan se en kortfilm av Anders Wahlgren, som bygger på författarens barndomsskildringar och hans tid som sjöman. Man kan också höra hans egen röst, när han, ackompanjerat av vågbrus, läser några av sina dikter om havet och sjöfarare eller i rummet med temat Jord, omgiven av ljud från en sommaräng, läser naturdikter. Givetvis fattas inte Aniara, där både Karl-Birger Blomdahls musik, Sven X-et Erixons scenografi och Ulf Palmes dramatiska uppläsning av några av sångarna finns med.

”Daggdroppen och kosmos” på Nobelmuseet från februari till maj och från oktober till januari 2005.




Av Else Kjöller
Publicerad i Nr 1 Februari 2004 årgång 19