Kändisar i vårens premiärer

På Dramaten är det Rikard Wolff, Jonas Gardell och Henning Mankell som står för premiärerna i vår tillsammans med ett par sibiriska bröder medan Stadsteatern storsatsar på en annorlunda Hamlet och på dans i Birgitta Egerbladhs ”Tjechovträdgården”. Operan har premiär på Wagners ”Tristan och Isolde” och på en helt ny balett av Mats Ek. Utanför huvudstaden märks särskilt Göteborgsoperans ”Baroque”, tre dansverk av tre koreografer och Göteborgs stadsteaters ”Göta Hund” och ”Den gudomliga komedin”.

Om man får tro regissören Philip Zandén blir det en mycket annorlunda Hamletuppsättning med Helena Bergström i titelrollen på Stockholms stadsteater den 12 mars. Att det är en kvinna som Hamlet är inget nytt – Sarah Bernhardt gjorde ett bejublat framträdande i rollen anno dazumal. Men allt tyder på att ingenting är sig likt i denna tusenåriga saga och 400-åriga teaterpjäs. En liten försmak av moderna Shakespeareuppsättningar fick man på Elverkets ”Romeo och Julia” i samarbete med Circus Cirkör – och vem vet ….

Stadsteatern satsar också på dans: Birgitta Egerbladh har hämtat inspiration från texter av Anton Tjechov och låter personer från olika pjäser vandra med, mot och förbi varandra i fantasier kring den ryske författarens värld. Premiär den 5 mars på Klarascenen.

Rikard Wolff presenterar själv sin föreställning ”Chanson Suicide” på Dramaten: ”I mina trassligaste tonår, när ingen räddning syntes klev Edith Piaf ut ur högtalaren. Hon sjöng så att mexiteglet skakade och mattorna krullade sig: ”Nej, jag ångrar igenting”. Hon berättade om lidandet, kärleken och döden. Hon gav mig mod att leva. Chanson Suicide är min egen berättelse om Piaf – och om att växa upp”. Premiär 18 februari.

På Intima teatern var det urpremiär den 22 januari, Strindbergs 155:e födelsedag, på Henning Mankells ”Valpen”, som handlar om tre kvinnor som träffar den unge Strindberg i början av hans bana. På Elverket ges från den 7 februari ”Terrorism” av de sibiriska bröderna Presnjakov, som spelas över hela Europa just nu. Den 21 februari är det premiär på Lilla scenen för Jonas Gardells nya pjäs ”Helvetet är minnet utan makt att förändra” – en pjäs för kvinnor, om kvinnor.

Stockholmsoperans stora satsning under våren är ”Tristan och Isolde” av Richard Wagner, ett av hans mest nydanade verk på en av världslitteraturens mest älskade kärlekssagor. Som Tristan hör vi Wolfgang Millgramm/Thomas Sunnegårdh och som Isolde Nina Stemme i regi av Hans-Peter Lehmann. Premiär på Stora scenen den 13 mars. I april har ett nytt verk av Mats Ek premiär: ”Apartment” med musik av Fläskkvartetten.

Dansens hus i Stockholm har som alltid ett späckat program, fyllt av spännande premiärer. Det börjar den 7 februari med ”Elddansen”, modern spansk dans till musik av de Falla, Albéniz och Giménez. Cullbergbaletten, ”kronjuvelen i svenskt dansliv”, gästspelar i slutet av februari med bl a ett nytt verk av den nye konstnärlige ledaren Johan Inger med det suggestiva namnet ”Pneuma”, som är grekiska och närmast kan översättas med ”själ” eller ”ande”. I slutet av april kommer en ny och annorlunda tolkning av klassikern ”Svansjön” av den ryske stjärnkoreografen Sasha Pepelyarev, som ”präglas av en galen humor, inspiration av teater och visuell skönhet”. Detta är endast några få nedslag i den rika repertoaren, Jag rekommenderar alla att se hela programmet på www.dansenshus.se där man också kan rekvirera den digra och läsvärda programtidningen.


I Göteborg har man premiär den 26 mars på ”Göta Hund”, som är en revy med ord lånade från Hasse och Tages repertoar. Enligt Olof Lindkvist, som gjort sammanställningen och regisserat, blir det ”ett sjuhelvetes fyrverkeri – och en nostalgitripp som innehåller tusen kärleksfulla lögner”. Lite allvarligare blir det i ”Dantes gudomliga komedi” med ny text av Niklas Rådström i en iscensättning av Etienne Glaser.

På Göteborgsoperan har Claude Debussys opera Pelléas och Mélisande premiär den 7 februari och den 3 april står Verdis ”Ödets makt” på tur.

På Hipp i Malmö spelas ”Flugornas herre” från den 13 mars. Författaren, William Golding har själv sagt att fem års krigstjänst, nazisternas illgärningar och tio år som lärare på en pojkskola ledde till att han skrev denna bittra och bistra historia om ett pojkgäng som tar sig i land på en öde ö – en spännande lek som blir till maktkamp och blodigt allvar.




Av Göran Hassler
Publicerad i Nr 1 Februari 2004 årgång 19