Bokspegeln

FRIHETSTIDENS KULTUR

Nu har det väldiga projektet ”Signums svenska kulturhistoria” nått fram till frihetstiden, en orolig tid med stora omställningar från stormaktsvälde till en undanskymd plats i Europas utkanter. Samtidigt är den moderna tiden gryende med ett envälde som ersätts med partiväsende, vetenskap och manufakturer som börjar konkurrera med gudstro och traditionella jordbruksnäringar. Den politiska kulturen under frihetstiden utreds av Karin Svennefelt, och Nils Erik Villstrand beskriver den tidens massmedium, predikstolen, med dess konkurrerande intressenter. Det är staten och dess krav på information ut till bygderna om pålagor och lagar som dominerat men för allmogen var annonsering av auktioner, kreatur till salu och mera jordnära ämnen av större intresse.

De religiösa rörelserna i tiden, framför allt pietismen och herrnhutismen, är viktiga inslag i livet under 1700-talet och framöver och mot detta ställs ett kapitel som behandlar lantprästens liv, skyldigheter och verksamhet. Universiteten och akademierna blomstrar och vetenskapsmän som Linné och många andra gör Sverige ryktbart över hela den kända världen.

Den välmatade volymen ger en spännande och djupgående beskrivning av alla tänkbara aspekter på kulturlivet under en av vår historias mest dynamiska perioder. Här berättas om trädgårdskonsten och brevskrivandet, om musikens miljöer och livet på landet, om ”ett nytt sätt att bo” och om det allt större intresset för teater och opera. Och det hela avslutas med ett kapitel om ”Drömmen om Kina”. Det är en intresseväckande resa i en tidsålder som på många sätt ligger oss nära.

FJÄRILARNA DU SER

Lyrisk var jag när det första bandet i ”Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna” kom som en inledning till den väldiga svit om mer än hundra band, som planerats. Nu följs det upp av ”Fältnyckeln – dagfjärilar” som är en liten handbok i bekvämt fickformat att ta med sig ut i naturen. Det finns 25 000 insektsarter och av dessa är 2 700 fjärilar, varav 121 dagfjärilar. I den här lilla volymen finns samtliga dagfjärilar i Sverige, både de vanliga som vi alla ser och kanske också känner igen och även de verkligt rara, t ex aspfuxen som bara har påträffats 3 gånger, senast 1914. Därutöver presenteras ett åttiotal dagfjärilslarver.

Illustrationerna är lika instruktiva och konstnärligt högtstående som i den stora volymen och ordnade så att man lätt och enkelt kan hitta just den fjäril man har för ögonen. I varje bild finns markeringar av vad som är särskilt utmärkande för just den arten. En kort text med karta orienterar om utbredning, om var man kan hitta den och när den har flygtid. Det finns också sidhänvisning till Nationalnyckeln så att när man sedan kommer hem lätt kan hitta en utförlig beskrivning av de fynd man gjort.

Det är en mäktig folkbildningsinsats som görs av Artdatabanken vid Sveriges Lantbruksuniversitet, inte minst med denna och de kommande fältnycklarna. Och det är överkomligt för alla: den praktfulla jättevolymen, som kan pryda de mest anspråksfulla soffbord kostar mindre än en roman, medan fältnyckeln säljs för lite mer än hundralappen.

Det märkliga är att dessa vackra och lättlästa volymer kan skapa intresse även för ämnen som ligger långt bort för den vanlige lekmannen. Så är det med den senaste delen av Nationalnyckeln, som handlar om bladmossor, sköldmossor och blåmossor. Jag har väl aldrig varit medveten om annat än att mossa är mossa, men nu bläddrar jag och läser, njuter av de vackra bilderna och inser att dessa obemärkta skapelser har skönhet och lever ett intressant och viktigt liv.




Av Göran Hassler
Publicerad i Nr 3 September 2006 årgång 21