Om kossorna i hagen

Förr i världen, när det bland små flickors dagliga hushållsuppgifter ingick att torka disken, kunde det hända att något av ätverktygen tappades i golvet. ”Oj då”, sa mor genast, ”nu får vi oväntat besök”. Av en karl, om det handlade om en kniv. Var det i stället en gaffel, en matsked eller tesked, hade det liknande betydelse, men jag kommer inte ihåg vilken.

Mor var född 1891 i Smedjebacken i Dalarna och hade också anknytning till Östergötland och Västergötland. Jag har aldrig hört någon annan använda de här ”varslen”, men härom dagen råkade jag berätta om dem för en jämnårig god vän, som är ursmåländska, och hon kände minsann igen dem, men hon mindes tyvärr inte mera än jag. Hur är det – är det gamla talesätt, är de utbredda över hela landet, varifrån kommer de?

Ett annat uttryck, som jag hörde för en tid sedan, tror jag är ganska nytt. Vi talade om en person, som ibland bär sig lite dumt åt. ”Ja, han har väl inte alla korna i hagen”, var det då någon som sade. Det skulle vara ett allmänt uttryck här på småländska höglandet, sades det också. Stämmer det?

Elna Nilsson, Sävsjö

Att tappade knivar, skedar och gafflar varslar om oväntat besök är en tro som verkar ha funnits länge. Den finns belagd från hela Sverige och även utomlands. Som så ofta, när det gäller skrock, är det svårt att peka på något speciellt geografiskt ursprung.

Tolkningarna av de olika ätverktygens betydelse är intressanta exempel på traditionell symbolik. Kniven har varit en välkänd manlig sexualsymbol. I danskan finns t.ex. de folkliga uttryckssätten ”hun vil til knivs” med betydelsen ”hon vill ha samlag”, och ”knivfærdig”, som är en omskrivning för ”giftasmogen”.

Skeden har genom sin runda form associerats med kvinnokönet, och en tappad matsked har allmänt tolkats som att man kommer att få besök av en kvinna. Ett exempel från 1700-talet på denna symbolik finns i Johan Törners ”Samling af Widskeppelser”, där följande dödsvarsel står att läsa: ”När skieden ligger kors öfwer knifwen så får man spörja döda qwinfolk.”

En tappad tesked eller kaffesked betyder att det kommer barn på besök. Här grundar sig tolkningen på att det rör sig om små skedar, mindre än alla de andra ätverktygen.

Gaffelns symbolik har varit mera oklar. Uppteckningarna i våra folkminnesarkiv visar att man på många håll förbundit gaffeln med ”en äldre man” eller ”en karl med dålig karaktär”. I det förra fallet har de fyra uddarna på gaffeln lett tankarna till ett skägg. I det senare fallet har de skapat associationer till en man som har ett förhållande med fyra kvinnor!

Uttrycket ”han har inte alla korna i hagen” finns i dag på flera håll i Sverige, inte bara på småländska höglandet. Det är inte ensamt i sitt slag. Man kan också säga ”han har inte alla getter hemma”. Innebörden är densamma i båda uttrycken: han är lite bakom, han fattar långsamt. Det senare uttrycket har internationell spridning: i Tyskland säger man ”er hat nicht alle Ziege zu Hause”, och i Turkiet kan man använda uttrycket ”han har tappat bort sina getter” när man vill säga att någon har blivit tokig.

Ännu vanligare är uttrycket ”han har inte alla hästar hemma” med samma innebörd som i de båda föregående uttrycken. Sökmotorn Google har cirka 750 träffar på ”inte alla hästar hemma”. Ytterligare en variation på temat är ”han har inte alla hönsen hemma”.

Det gemensamma för alla dessa uttryck är att man inte finner något av dem i våra äldre samlingar av ordspråk och talesätt. De har fått sin spridning i Sverige under de senaste decennierna. Man kan misstänka att de har en äldre historia i andra språk.




Av Bengt af Klintberg
Publicerad i Nr 3 September 2006 årgång 21