Jubel över kungadöd

Det här är ett frimärke i en serie som utgavs till trehundraårsminnet av Gustav II Adolfs död vid Lützen den 6 november 1632. Det obeskrivliga virrvarret med rök och dimma, som rådde, när kungen på sin häst och med det gula älghudskyllret omringades av fientliga kyrassiärer, har av förklarliga skäl inte kunnat återges, men gravören har ändå med sin förenklade bild lyckats fånga något av dramatiken.

Lützenminnet 1932 högtidlighölls på flera sätt med parader, fackeltåg, musikkår och fanborg, högstämda tal och recitationer av dikter. Men en händelse berördes inte. Den var sedan länge bortglömd, och även om den varit känd, skulle den med säkerhet ha drunknat i marschmusiken och alla de stora orden om hjältekonungen och ”Lejonet från Norden”.

Händelsen var en följd av de exempellöst hårda utskrivningarna i slutet av Gustav II Adolfs regering. De ledde till att bönder begav sig till skogs, tog sina söner och drängar med sig eller försökte på andra sätt dölja sig. När dödsbudet från Lützen omsider nådde Torneå, möttes det därför inte av sorg utan av glädje. En glädje så stor att den orsakade kravaller.




Av Hans Villius
Publicerad i Nr 4, november 2006 årgång 21