Kulturspegeln

SKRÄDDARSYDD KONST

Ishøj: Karakteristiskt för konstmuseet Arkens arkitektur i Arken är en kolossal utställningsyta på 150 meters längd med en takhöjd på 12 meter. Detta format passar perfekt för en av Danmarks viktigaste samtidskonstnärer, Peter Bonde, som denna höst visar sex gigantiska dukar, skapade speciellt för just detta rum.

Med en närmast rå energi utmanar han våra sinnen och låter oss kika in genom ett nyckelhål på en värld av personliga historier, inspirationskällor och bekantskaper. Här finner man en mängd fotografier av bland andra hans konstnärsvänner, av mode, monster, pornografi och obscena ord, konst och superhjältar – Bondes mentala bagage, som återfinns överallt i hans verk. Han använder starka färger och låter penseln svepa vilt, så att en del av collagen täcks av färg. Andra delar kan anas bakom lager av målning eller bli helt synliga. Tack vare hans genuina känsla för komposition och färg resulterar detta i en påtaglig, estetisk upplevelse.

”Hi Bob” på Arken fram till 14 januari 2007.

ÅTERVINNING PÅ ETT ANNORLUNDA SÄTT

Stockholm: Precis som i verklighetens Korea stöter besökaren i Stockholms frihamn på en lastbil, fylld med tygknyten i sprakande färger och mönster, så kallade bottarier, vari ägodelar traditionellt förvaras. Tygerna är försedda med symboler för lycka, rikedom och ett långt liv och används ofta som presenter till nygifta par. Koreanskan Kimsooja har färdats sittande på ett liknande fordon till alla de platser i Korea, där hon har bott och som rymmer minnen för henne. Dessa resor dokumenteras i en video från 1997, ”Cities on the Move – 2727 Kilometers Bottari Truck”.

Kimsooja använder sig av traditionella koreanska textilier och begagnade kläder. Dessa breds ut, viks och knyts på allehanda sätt. I utställningen hänger till exempel färgstarka sänglakan, svajande för en lätt vind, skapad genom fläktar i taket. De är fyllda med historia och kulturell symbolik: födelse, sömn, kärlek, drömmar, lidande och död.

Numera har hon mer och mer övergett de intensivt färgade textilierna och arbetar med både metall, silke och organza – inspirerad av den nordiska naturens rymd, stora ytor och tystnad.

”Kimsooja” på Magasin 3 fram till 17 december 2006.

EN VIT FLÄCK PÅ KARTAN?

Stockholm: På en yta motsvarande Östergötland och Småland, men med hälften så många invånare, ligger det buddhistiska kungadömet Bhutan, gränsande till mäktiga grannar som Kina och Indien. Landet har tillhört flera andra stater men har alltid varit politiskt självständigt. Olika buddhistsekter har under århundraden tävlat om makten och de buddhistiska klostren har betytt mycket, både politiskt och ekonomiskt. Först på 1950-talet började Bhutan moderniseras och från 1970-talet har landets isolering successivt minskat. Detta går dock långsamt, eftersom man är mycket mån om att inte äventyra sina kulturella och religiösa värderingar, och för att skydda dessa är man mycket restriktiv mot turism: endast 2 000 turister per år tillåts att besöka Bhuthan.

Med tanke på exotiska upplevelser, den annorlunda och vackra arkitekturen i form av borgar, privata hus, hängbroar, tempel och kloster samt den hisnande naturen med Brahmaputras breda, frodiga dalgång i söder till Himalayas evigt snöklädda toppar på över 7 000 meter, är Bhutan onekligen ett lockande resmål.

Och nu har alla, som inte ”kvalar in” bland de få turisterna, en unik möjlighet att lära känna detta för många så sällsamma, lilla rike – och det här i Sverige. Passa på, för även om öppnandet mot resten av världen är en pågående process, så är sannolikheten inte så stor för att just du kan bli nästa Bhutan-resenär!

”Bhutan – borgarnas och klostrens rike” på Etnografiska museet fram till 26 november 2006.

HUR SÅG HAN EGENTLIGEN UT?

Stockholm: Han är en av världshistoriens mest avbildade personer – fast ingen vet, hur han såg ut. Var han vit eller svart? Kort eller lång? Skäggig eller skägglös?

Under århundraden har konstnärer avbildat Kristusgestalten utifrån sina egna, personliga uppfattningar av Bibeln och bibeltexterna. I ett oräkneligt antal återgivningar framträder han än som vek och romantisk, än som världshärskare. Dock är många tolkningar till förvillelse lika.

Först på senare år har konstnärerna börjat ifrågasätta den gängse bilden. Tänk till exempel på Elisabeth Ohlsons fotoutställning ”Ecce Homo”, som resulterade i stor kalabalik – dock inte en tillnärmelsevis så politiskt infekterad debatt, som Jyllandspostens avbildningar av profeten Muhammed gav upphov till – men ändå. Det uppfattas än idag som kontroversiellt att använda sig av fotografin som medel att skildra Kristus, men detta till trots fortsätter konstnärerna att lyfta fram, ifrågasätta eller belysa viktiga ämnen genom att använda välkända kristna motiv i fotografier och videoverk.

På Kulturhuset, som visar nya bilder på Kristusgestalten, hoppas man att utställningen ska ge upphov till samtal och diskussioner och att besökaren ska skåda bakom bilden och upptäcka hur konstnärerna tänkt.

”Uppenbar(a)t – Fotografier av Jesus” på Kulturhuset fram till 7 januari 2007.

BRA KONST TILL RIMLIGT PRIS

Lidingö: Konsumentföreningen Stockholm fyller 90 år 2006, och med anledning av detta jubileum har man plockat fram ett antal konstverk ur sina förråd och lånat ut dem till en utställning på Millesgården tillsammans med sådana, som idag finns på väggarna i kontorslokalerna. Genom att visa representativa verk ur samlingarna, bland annat affischer, vill museet belysa samspelet mellan konsten, samhället, den kooperativa ideologin och dess praktiska verklighet. Här finns både en revolutionär pionjäranda och en traditionell syn på konst som estetiskt, utsmyckande objekt, och samtidens konstsmak avspeglas i flera av verken – många av dem är klassiker och kan återfinnas i våra hem.

Kooperationen har en lång folkbildningstradition, och satsningen på grafik, litografi, träsnitt och linoleumsnitt var ett sätt att nå ut till bredare grupper. Sedan 1917, då den kvinnliga pionjärföreningen Svenska Hem fusionerades med Konsumentföreningen Stockholm, har den centrala idén varit att sprida bra konst till rimliga priser.

”Konsten åt folket” på Millesgården från 21 oktober till 14 januari 2007.

OMAKA PAR

Stockholm: De var nästan jämgamla, de studerade tillsammans för Auguste Rodins lärjunge Antoine Bourdelle i Paris på 1920-talet och knöt täta vänskapsband. Under studietiden försökte de att hitta sina egna uttryck i måleri, skulptur och teckning och utvecklades så småningom, trots sina gemensamma utgångspunkter, konstnärligt åt olika håll. Idag står det provinsiella mot det internationella, individualitet mot kollektivism, skulptural tyngd mot lätthet, seende och lust mot reduktion och vånda.

Svensken Bror Hjort (1894-1968) med sin kraftfulla, naivistiska, ofta erotiskt laddade gestaltningskonst har sammanförts med schweizaren Alberto Giacometti (1901-1966), vars förenklade, surrealistiska figurer – även de sexuellt laddade – verkar leva sina egna liv. Och trots att de ibland förekommer som flera långa, upprättstående gestalter i grupper får man ett starkt intryck av figurernas individuella isolering.

Utställningen omfattar 120 verk – 60 av vardera konstnären – och speglar hela deras konstnärskap: från 1920-talet till Giacomettis död 1966 och Hjorts död 1968.

NÄR LIEMANNEN KOMMER PÅ BESÖK

Stockholm: Även om många människor helst undviker att tala om döden – åtminstone sin egen – är det ett faktum att den är ofrånkomlig och drabbar alla levande varelser förr eller sedan. Den kan vara fruktad, den kan vara efterlängtad, den kan vara överraskande – och ingen kan värja sig mot den.

På Stadsmuseet berättas om döden i Stockholm, och här kan man möta såväl vanliga människoöden som mera spektakulära – sådana som gått till historien av skilda anledningar och vars död gett efterklang på olika sätt. Exempelvis utbröt stor sorg i hela Stockholm, när den nittonåriga flickidolen Viktor Rolla omkom vid en fallskärmsuppvisning från Mosebacke 1890. Och när den 16-åriga basketspelerskan Sibel plötsligt dog, skapades en cup i hennes namn.

Givetvis återfinns också rånmördaren Alfred Ander, den siste människan som dömdes till döden och halshöggs 1910 på Långholmen i Sveriges första och sista giljotin av skarprättaren A.G. Dalman. Fastän man sedan början på 1800-talet börjat tvivla på nödvändigheten av att bibehålla dödsstraffet, och fastän många framstående personer i åratal kämpade för dess avskaffande, dröjde det ända till 1921 innan riksdagen fattade ett sådant beslut, och först 1976 infördes förbudet mot dödsstraff i regeringsformen.

”Döden dö” på Stadsmuseet från 4 november till 18 mars 2007.

EN MÅNGFACETTERAD BEGÅVNING

Stockholm: Han hade många strängar på sin lyra, Sir Winston: handelsminister, inrikesminister, marinminister, krigsminister, finansminister och legendarisk premiärminister under andra världskriget, en post han förlorade strax efter krigsslutet. Men skam den som ger sig: 1951 blev han premiärminister igen, men hälsan svek, och han avgick 1955. Skriva kunde han också, och det så bra att han tilldelades Nobelpriset i litteratur 1953.

En mera okänd talang hos Winston Churchill är målandet – enligt honom själv ”en sysselsättning på lediga stunder”, som han ägnade sig flitigt åt under senare delen av sitt liv. Med ett trettiotal landskapsmålningar, stilleben och stadsscener lägger Nobelmuseet ytterligare en pusselbit till fenomenet Churchill och ger en delvis ny bild av denne i många bemärkelser stora statsman.

”Churchill, måleri och författarskap” på Nobelmuseet från 2 december till ?

”BORGARKLASSENS DISKRETA CHARM”

Stockholm: Nej, detta handlar inte om Luis Bunuels klassiska film utan om de roller som högborgerliga män med viktiga positioner i samhället förväntades spela.

Walther von Hallwyl (1839-1921), som i mångas ögon mest setts som make till sin driftiga fru, Wilhelmina, gav i själva verket de ekonomiska förutsättningarna för hustruns samlarintresse. Utan hans förmögenhet hade det aldrig blivit det palatsbygge som senare blev museum.

Den framgångsrike mannens attribut kring sekelskiftet 1900 påminner inte så lite om våra dagars ideal: man skulle vara världsvan, sportig, välklädd och moderiktig, dofta gott och kunna föra sig. Vägen till den dåtida moderna maskuliniteten gick via utformningen av den manliga kroppen – precis likt nutidens maskulinum, som i sitt anletes svett kämpar med tyngder och allehanda träningsinstrument på gymmet och dessutom besöker skönhetssalonger för att ytterligare förbättra sitt yttre. Cirkeln är sluten.

”Gentlemannen – om män och mode” på Hallwylska museet från 12 oktober till 14 januari 2007.

DOKUMENTÄRA OCH POLITISKA FOTOGRAFIER

Helsingborg: Ur Moderna Museets fotosamling har Dunkers kulturhus lånat ett stort antal både historiska och samtida bilder. Bland fotona från den moderna fototeknikens ”barndom” i mitten på 1800-talet finns exempelvis bilder tagna av den förste krigsfotografen, engelsmannen Roger Fenton, som på uppdrag av den brittiska regeringen och under svåra förhållanden fotograferade kriget på Krim 1855. Trots att hans bilder – i propagandasyfte – skönmålade kriget, får de ändå betraktas som tidiga exempel på dokumentär fotografi. Samma sak gäller fransmannen Félix Nadar, som 1858 blev den förste att fotografera från en luftballong.

Man kan inte heller förbigå fysikern Nils Strindbergs foto-dokumentation från Andrée-expeditionen 1897. När ballongen, ”Örnen”, havererade i mitten på juli månad, tvingades besättningen kämpa sig fram till fots mot Frans Josefs land i sydost men hann inte längre än till den ogästvänliga, helt glaciärtäckta Vitön, där de slog läger den 5 oktober och därefter omkom. Strindberg hann ta hel del fotografier från färden, men var den förste av de tre polarfararna som dukade under. Först 1930 hittades kvarlevorna – och med dem Strindbergs fotografier.

På Kulturhuset finns dock inte enbart dessa historiska foton utan också nutida, som visar vad nya, tekniska uppfinningar kan åstadkomma, exempelvis Lennart Nilssons unika och världsberömda fotografier av vårt inre.

”Ögonvittne” på Dunkers kulturhus fram till 7 januari 2007

KÄRA TING

Lund: Alla, som varit utsatta för stöld eller eldsvåda i sitt hem, vet hur svårt det är att bli av med saker, som står en nära. Ofta handlar sorgen inte om att man mist värdefulla föremål, utan om att just den där lilla minnessaken, som betydde något alldeles speciellt, och som är oersättlig, är borta.

På Kulturen har man låtit kända och okända människor välja var sitt personliga föremål och berätta om, varför det har ett så stort affektionsvärde. Och fastän berättelserna sinsemellan skiljer sig åt, går det en gemensam röd tråd av minnen hos både flyktingar, som bara har kunna föra med sig en minimal packning, och till exempel väl etablerade ursvenskars älsklingsföremål.

”Varför spara detta?” på Kulturen fram till 30 december 2006.

I SKUGGAN AV EN SKALD

Göteborg: Det slår nästan aldrig fel: hur begåvad en konstnärshustru än är, så hamnar hon i skuggan av maken. Som tur är, kan placeringen omprövas, och idag har många av historiens kvinnliga konstnärer fått förnyad acceptans. Vissa bedöms t o m vara bättre än maken!

Hovkonstgjutaren Bergmans dotter Astri studerade både vid Konstakademiens skulpturskola och företog åtskilliga studieresor till Europas konstskolor. Hon hade framgångsrika utställningar och lovordades särskilt för sina känsliga barnporträtt. Hon fick många beställningar på medaljer och plaketter och har även arbetat med sakrala konstverk. När Astri blev fru Bergman Taube vid giftermålet med Evert 1925, och de efter några år fick barn, blev tillvaron komplicerad för henne. Att kombinera ett kreativt yrke med skötsel av hem och barn var lika svårt för henne i början på 1900-talet som det är för dagens föräldrar. Fast – troligen ännu svårare, eftersom maken också krävde skötsel.

I Göteborg kan man denna höst stifta närmare bekantskap med Astri Bergman Taubes mångsidiga talang genom två utställningar av hennes akvareller, skulpturer och tennföremål.

”Astri Bergman Taube” på både Röhsska museet och Universitetsbiblioteket fram till 26 november 2006.

PÅ TRÖSKELN TILL EN MODERN TID

Köpenhamn: Under hösten fokuserar Statens Museum for Kunst på en av Danmarks mest intressanta konstnärer från förrförra sekelskiftet, Laurits Andersen Ring (1854-1933), genom att visa 80 målningar och ett urval keramiska verk samt ett antal sällan visade tavlor från privata samlingar. Utställningen speglar en konstnär, som står med ena foten i den gamla världen och den andra i den nya, ansikte mot ansikte mot tidens drastiska omvälvningar.

Ring växte upp under kärva ekonomiska förhållanden och började tidigt engagera sig politiskt. Han kände en djup indignation över de sociala orättvisor, som han upplevde in på kroppen. Många av hans tidiga verk formar sig som agitatoriska framställningar med klar sympati för arbetarnas kamp. Han sägs t o m ha gått omkring med en skarpladdad pistol, otåligt väntande på revolutionen – som aldrig kom. Då vände han istället sin uppmärksamhet mot livet på landet och började måla landskap och det enkla, arbetsamma livet bland bönderna.

Men trots att hans tavlor vid första anblicken verkar realistiska och jordnära, lyckas han att – genom sneda vinklar, otraditionella skärningar och en mästerlig förmåga att låta skiftande sinnesstämningar ta plats – skapa en känsla av att man befinner sig mellan två världar. Visserligen finns ett tillstånd av lugn och ro i hans motiv, men alla de avbildade verkar vara på väg – någonstans.

”På kanten af verden” på Statens Museum for Kunst fram till 7 januari 2007.

OFÖRGLÖMLIGA KLASSIKER

Humlebæk: Alla har vi minnen av filmen med stort F – den som tagit oss mer än någon annan, både under och efter föreställningen. Om vi skulle välja en enda och kora den till den absolut bästa alla kategorier, blir det kanske svårt – för vid närmare eftertanke är det ganska många som berört och gripit oss.

Här finns inte utrymme att berätta om alla pärlorna – man får rysningar bara av titlarna – utan tag en tur till Louisiana och återupplev känslorna av glädje, sorg och dramatik. I drygt två månader visas mer än 700 bilder från de viktigaste filmerna, som producerats under 100 år. Presentationen har gjorts tematiskt och i en mycket uppseendeväckande design, som låter besökaren påbörja en vandring från introduktionen i klassiska filmmotiv via olika teman till det sista – kärleken, som avslutar utställningen med filmhistoriens mest berömda kyss.

”Stjerneskud” på Louisiana fram till 25 februari 2007.

BANKKONST

Helsingfors: Merita, som Nordea hette för inte så länge sedan, har en konststiftelse, som under årens lopp – då banken haft en mängd olika namn – successivt köpt in en mängd betydelsefulla verk av finska konstnärer. I vanliga fall är samlingen inte tillgänglig för allmänheten, men för första gången visas nu 133 av dessa verk på Amos Andersons konstmuseum.

Majoriteten av verken härstammar från sekelskiftet 1900, men även moderna konstnärer är representerade. Äldsta verket är från 1810 och det nyaste från 1999. Givetvis återfinns många av de stora mästarna, särskilt från den nationalromantiska guldåldern och kända långt utanför Finlands gränser, exempelvis Albert Edelfeldt, vars verk nyligen visades i en uppmärksammad utställning på Prins Eugens Waldemarsudde.

Lite roligt och annorlunda är det att Amos Andersons konstmuseum tackar Nordea inte enbart för ett ekonomiskt utan också ett väsentligt andligt stöd.

”Klassiker – Konst ur salar och valv” på Amos Andersons konstmuseum fram till 31 december 2006.

MARRÖMMAR

Stockholm: Sönderfall och instabilitet är ett tema, som fascinerat många konstnärer under årens lopp. Men även den vittre chefen på Waldemarsudde, Hans Henrik Brummer har fascinerats: utställningen är hans tack- och avskedsföreställning, när han nu går i pension efter många spännande år i konstens tjänst. Han passar också på att ge ut en bok ”Osäkra Rum” i samband med utställningen (Carlsson Bokförlag).

Italienaren Giovanni Battista Piranesi (1720-1778) är en tydlig representant för genren. I sin etsningssvit om fängelser har han skapat suggestiva interiörer med oändligt upprepade rumsbildningar, valv och många avsatser, som verkar fortsätta i all oändlighet. Första utgåvan utkom 1745, men omarbetades de följande åren flera gånger och försågs med kedjor och stegar – en symbol för tvång och ofrihet. Piranesis verk visas tillsammans med fransmannen François de Només (1593-ca 1644) skildring av branden i Troja med den därpå följande ödeläggelsen.

Visserligen skildrar dessa verk förstörelse och förfall på 16- och 1700-talet, men tanken leds ofelbart till världen av idag, exempelvis till några fängelser, där rättsskipningen lämnar allt övrigt att önska, och de mänskliga rättigheterna satts ur spel.

På utställningen finns givetvis också labyrinten, ett typiskt exempel på ett osäkert rum, där man förirrar sig, endast med svårighet hittar till utgångspunkten, försöker igen och hoppas på det bästa. Man känner paniken och upptäcker hur svårt det är att minnas, var man befann sig för en stund sedan, och vet inte hur man ska hitta ut. I sanning en mardröm, som nutida konstnären Ulrik Samuelsson begrundar genom sin installation med målningar och objekt.

”Osäkra Rum” på Prins Eugens Waldemarsudde fram till 7 januari 2007.

SAMTIDSKONST FRÅN AFRIKA

Stockholm: Cirka hälften av Afrikas stater är representerade i den hittills största utställningen av samtida afrikansk konst utanför Afrika, när ett åttiotal konstnärer visar målerier, skulpturer, teckningar, installationer, fotografier, film och video.

Urvalet har gjorts av en av de främsta och mest erfarna experterna på afrikansk kultur, Simon Njami, född i Kamerun men verksam i Paris. På Moderna Museet låter han äldre, internationellt kända och etablerade konstnärer möta en ny konstgeneration, för vilka begrepp som makt, urbanisering och historia går som en röd tråd. Genom att lyfta fram de olika individernas verk vill han engagera besökarna och ge dem ett nytt sätt att tänka.

”Africa Remix” på Moderna Museet fram till 14 januari 2007.

DAGENS HÖJDPUNKT

Malmö: Kaffet har en spännande historia, som Kulturens Värld berättade om i redan i novembernumret 2005. Nu tar Malmö museer upp tråden och arrangerar en utställning om inte bara historien utan också, givetvis, om kaffevanorna hos dagens malmöbor.

Förutom bilddokumentationen, som icke oväntat speglar den viktiga sociala samvaron i samband med kafferasten, diskuterar man bland annat också hur rättvist ”Rättvisemärkt” egentligen är och vem som bestämmer vad kaffet ska kosta.

Ur gömmorna har man plockat fram bokstavligen varenda kaffekopp och kaffekanna – från den enklaste termoskannan till den ljuvligaste franska frukostservisen för två.

”Kaffe är mer än bara kaffe” på Slottsholmen fram till 16 september 2007.

EN ANNORLUNDA BALETTRUPP

Stockholm: Vill du se dansande människor som djur och djur som människor? Då ska du bege dig till Dansmuseet, där malliga kattor och listiga rävar, mäktiga lejon, stora björnar och små råttor, lustiga apor och skimrande fiskar, sagofåglar och vita svanar, pingviner, grodor och insekter har intagit scenen.

Och de är precis som vi: egoistiska, njutningslystna, putslustiga och visar i sedelärande, humoristiska och satiriska upptåg diverse prov på mänskligt beteende.

”Scenrävar och andra djur på scenen” på Dansmuseet fram till 14 januari 2007.

FOTOGIGANT – STILL GOING STRONG

Stockholm: Den, som går in på hemsidan www.kulturens-varld.se, använder sökmotorn och slår på Oddner, får ett oändligt antal träffar – och inte undra på det, för Georg Oddner har under årens lopp varit en av våra flitigaste medarbetare, som på sin åttioårsdag hyllades vederbörligt med en artikel i septembernumret 2003.

Förra året donerade Georg Oddner 28 av sina berömda porträtt till Statens Porträttsamling på Gripsholms slott, och det är denna donation, som tillsammans med lån från konstnären själv, utgör stommen i Nationalmuseums utställning.

”Nordstjärnor. Georg Oddners porträtt av berömda svenskar” på Nationalmuseum från 30 november till 9 april 2007.




Av Else Kjöller
Publicerad i Nr 4, november 2006 årgång 21