Flygtur från ladugårdstaket

Min farfar var smed, tekniskt kunnig och intresserad. Det går en historia i bygden om att han byggde ett flygplan och försökte flyga från ett tak. Variationerna är många, ingen såg det, inga rester eller spår av flygplanet finns kvar. Han var född 1865 och lyckades försörja åtta barn, men det var inget överflöd. Har du hört liknande historier från andra håll? Är de sanna eller osanna? För visst byggdes det lite varstans i flygets barndom!

Eva Johansson, Färjestaden

De första som fick en flygmaskin att lyfta med motorkraft var som bekant bröderna Wright. Det var den 17 december 1903 som deras lätta propellerplan lämnade marken vid Kitty Hawk i North Carolina. Men redan långt tidigare hade människor gjort otaliga försök att flyga, oftast med olyckligt resultat.

De tidigaste konstruktionerna utgick från fåglarnas vingar. Man kan gissa att den förste kände svensk som försökte flyga hade trätt ett par stora vingar på armarna. Han hette Matthias Björkstadius (1604–1651) och var född i Björksta socken i Västmanland. Senare i livet blev han präst. Om honom heter det i ”Westerås stifts herdaminne” från 1843: ”Hade ett godt mekaniskt hufvud. Gjorde ett långt och konstigt skjutgewär, som han ärnade offerera konungen. Också gjorde han sig wingar och flög, men föll och bröt ena benet.”

Berättelserna om Björkstadius flygförsök blev efterhand alltmer sägenaktiga. Enligt en källa slutade en av hans flygturer med att han föll ner i en humlegård och höll på att spetsas på en humlestör. En annan gång störtade han mitt i en sjö där fiskare drog upp honom. Han ska också ha flugit över Västerås men fallit ner och brutit benet.

Säkert är att Matthias Björkstadius var en teknisk och matematisk begåvning. Han utgav 1643 en ”Arithmetica eller Räknebook”, som är den första svenska bok där plus- och minustecken förekommer. Flyghistorikern Günther Sollinger anser att det som har berättats om honom inte bara är sägner utan återgår på verkliga flygexperiment.

Många flygplansidéer stannade på ritbordet. Det gäller Leonardo da Vincis berömda skisser, och det gäller även Emanuel Swedenborgs ”Utkast till en machine at flyga i wädret” från 1716. Att man tvekade att omsätta ritningarna i verkliga flygförsök beror säkert på att sådana kunde vara livsfarliga. En fransman vid namn de Fontagne löste 1777 problemet genom att låta en fånge, Dufort, hoppa från taket på ett mer än 40 meter högt hus i Portlouis, Bretagne, iförd en fjäderklädd konstruktion. Färden tog 133 sekunder, och Dufort klarade hoppet utan skador och benådades.

Allmänhetens intresse för luftfärder stegrades kraftigt när bröderna Montgolfier år 1783 hade gjort sin första uppstigning med varmluftsballong. Under slutet av 1700-talet och hela 1800-talet var tidningarna fulla av skildringar av ballongfärder, många framgångsrika, andra med dödlig utgång. Vid 1800-talets slut hade också tysken Otto Lilienthal framgång i sina experiment med lätta segelflygplan. Han gjorde närmare 2 000 flygningar innan han omkom i en flygolycka 1896.

Samtidigt med ballonguppstigningarna gjordes under 1800-talet det ena försöket efter det andra att få flygmaskiner att lyfta, ofta med ångkraft. En skräddare och mechanicus i Ulm vid namn Berblinger uppfann en flygmaskin, men provturen slutade i Donaus vatten. Hans flygförsök presenterades i två artiklar i Stockholms-Posten i maj och juni 1811.

Liknande rapporter från utlandet förekom under hela 1800-talet både i huvudstadspressen och landsortstidningarna, och de verkar ha inspirerat till många svenska flygförsök från kyrktorn och ladugårdstak, flygförsök som kom att bevaras i den muntliga traditionen. I Kristdala i Småland har man berättat om Olle Djerf, som skulle ha gjort sig vingar av näver och flugit från ett ladugårdstak. Han fick aldrig tillräckligt med luft under vingarna utan landade i en dynghög. Om honom berättas även att han vid ett av sina flygförsök hade blivit spetsad på en humlestör, det vill säga samma historia som har knutits till Matthias Björkstadius.

Fyra mil söder om Kristdala ligger Långemåla socken. Där fanns liknande sägner om en våghals vid namn Ante Berg. Han skulle någon gång på 1830-talet ha gjort ett flygförsök från kyrktornet i Långemåla. Även här sägs flygturen ha slutat med en kraschlandning i en dynghög.

Den vittberömde Hebeläjen var verksam i Karlstad under 1700-talets senare hälft. Hans verkliga namn var Carl Jacob Heublein, och han var född 1743. Uppenbarligen var han något av ett tekniskt snille, som åstadkom flera för sin tid märkliga uppfinningar. I traditionen har hans rykte vuxit, och en av de sägner som berättas om honom går ut på att han tillverkade ett par vingar och flög ett långt stycke innan ena vingen gick sönder och Hebeläjen föll i vattnet. Han tillhör vår litteraturhistoria genom att han är förebild till uppfinnaren Kevenhüller i Selma Lagerlöfs ”Gösta Berlings saga”.

I brevet här ovan skriver Eva Johansson att hennes farfar var smed. Faktum är att flera av 1800-talet ”hembyggen” på det flygtekniska området verkar ha utförts av smeder. Gefle-Posten innehöll 1885 en artikel med rubriken ”En halländsk flygsmed” som redogjorde för ett flygförsök med konstgjorda vingar av en smed i Halland. Arkitekten, konstnären och poeten Fredrik Wilhelm Scholander publicerade 1862 en verssaga i Illustrerad Tidning, betitlad ”Flygsmeden”. Dess huvudperson gör sig ett par vingar och kastar sig ut från ett kyrktorn. Han får uppleva tjusningen i att flyga genom luften, men färden slutar i en talltopp och den unge flygsmeden ses efteråt stappla fram på kryckor. Scholander uppger att hans källa är en folksägen från Södermanland.

Det måste ha varit berättelser om liknande primitiva flygförsök som fick Bo Widerberg att lägga in en episod om ett misslyckat flygplansbygge i sin film ”Ådalen 31” (1969). Där är det huvudpersonens bror som försöker flyga från ett logtak i en egenhändigt tillverkad maskin. I filmen gestaltar episoden de unga brödernas frihetsdrömmar, men den kan också ses som en variation på det uråldriga Ikaros-temat: flygberusning och störtning.

Det är svårt att avgöra om det som Eva Johansson har hört berättas om sin farfar är sant eller osant. Som exemplen här ovan visar har det fabulerats friskt i svenska bygder om original med flygdrömmar. Men en hel del av det som berättats kan ha haft verklighetsbakgrund. Det har funnits och finns ännu många självlärda, teknisk begåvade människor runtom i Sverige. Häromdagen hörde jag en journalist berätta om en norrlänning som håller på att bygga en u-båt!

B af K




Av Bengt af Klintberg
Publicerad i Nr 2, maj 2008 årgång 23