Gustav Vasa - en landsfader?

Gustav Vasa – en landsfader?

Länge såg man honom som landsfadern och den store riksbyggaren, och så betraktas han nog fortfarande av många svenskar. Det var han som fördrev danske kung Kristian, som han gav vedernamnet ”Tyrann” … Och det var också han som genomförde reformationen, så att Guds ord kunde förkunnas på ren svenska från kyrkornas predikstolar och inte på det papistiska latinet.

Idag framhäver historikerna mer de mörkare sidorna. Han grep makten med våld och förstod att med järnhand behålla den till sin död, upp mot fyra årtionden senare. Och visst genomförde han reformationen, men det skedde till priset av rövat kyrksilver och nedsmälta klockor, och vad värre var, ovärderliga handskrifter, mödosamt kopierade av munkar i medeltida kloster, gick förlorade. De styckades brutalt och användes till olika profana ändamål, till exempel som luntor i kanoner. Den andliga odlingens beskyddare var han minst av allt.

Det har snart gått ett halvt årtusende sedan han levde och verkade. Idag påminns vi om honom mest av porträttet på tusenkronorssedeln. Där är det väl meningen att han fortfarande skall framstå som riksbyggaren, men den blick som möter oss utstrålar ingen landsfaderlig mildhet eller välvilja.




Av Hans Villius
Publicerad i Nr 2, maj 2009 årgång 24