Svensk skulptör slår ut norrmännen

Hur kommer det sig att en svensk kan tränga in i den norska konstens allra heligaste rum, reserverat för inhemsk konst?

Oslos rådhus byggdes efter kriget och skulle i sin utsmyckning spegla den norska själen, ett reservat och en spegel för det urnorska. Och dessutom handlar det om ett monument över den främsta ikonen i landet, en hjältegestalt som blivit berömd och aktad i hela världen, infryst i polarisen i tre år och återvändande med livet, båten och manskap i behåll! Och dessutom Nobels fredpris för genial och okonventionell insats, som betydde liv i stället för död för bortåt miljonen statslösa efter första världskriget genom det så kallade Nansenpasset.
Det handlar om Fridtjof Nansen och skulptören Thomas Qvarsebo. Men hur gick det till?

Man kände behov av ett monument över den store norrmannen att sättas upp vid Oslos rådhus. En nestor bland norska skulptörer fick det hedersamma uppdraget men avled innan han hann slutföra arbetet. Då utlystes det en tävling om utsmyckningen och i förutsättningarna fanns att temat var ”humanisten Nansen”. Eftersom det var 100 år sedan unionen upplöstes beslöt man fira detta med att bjuda in tre svenskar tillsammans med tre norrmän. Dessutom var det öppet för alla norska konstnärer att komma in med förslag. Att Thomas Qvarsebo blev en av de tre berodde på ett tips från Åse Kleveland, som kände till och imponerats av hans skulpturer av Greta Garbo, Nils Ferlin, Olof Palme med flera.




Av Göran Hassler
Publicerad i Nr 3, september 2009 årgång 24