Kulturspegeln

TVÅ PR-GENIER

Stockholm: Salvador Dalí dog 1989, innan Francesco Vezzoli hade hunnit fylla tjugo år, så någon personlig kontakt dem emellan är föga tänkbar. Men de har definitivt en gemensam nämnare, som emellertid inte är direkt konstnärlig utan snarare måste betecknas som kommersiell, nämligen näsa för reklam. Bägge flörtar de hej vilt via massmedier med kändisar, kungligheter och stora stjärnor och uppträder i allmänhet både provocerande och självmedvetet.

Att sammanföra dessa två konstnärer i en utställning är egentligen ganska logiskt – och samtidigt utmanande. Gå dit, och tyck till!

”Dalí Dalí med Francesco Vezzoli på Moderna museet fram till 31 december 2009.

KOM IHÅG ATT DU SKA DÖ!

Köpenhamn: Sedan debuten 1982 har död och förgänglighet varit ett genomgående tema i Christian Lemmerz produktion. Utan att kompromissa har han ständigt återvänt till ett av få kvarvarande tabubelagda ämnen i den västerländska kulturen: nedbrytningen, förfallet och den fysiska döden.

Genom en rad helt nya verk i brons har skulptören för första gången skapat en monumental, nästan klerikal installation, som hyllar långsamheten och som kretsar kring döden – såväl i form av den oundgängliga finalen och som kulturbärande kraft. Alla verken väger mellan ett halvt och ett ton. De skildrar döden i all dess banalitet, både som definitiv slutpunkt på det fysiska livet och som existentiell tomhet och frånvaro. Samtidigt har utställningen genom sin närmast sakrala stämning ett försonande drag och visar döden som kulturens ursprung – en ofrånkomlig faktor och upprinnelse till vår längtan och strävan att tänka längre än livets begränsade horisont.

De sju stora relieferna och de fem fristående skulpturerna speglar den kristna begravningsritualen och dess tillbehör på ett nästan påträngande sätt och ställer åskådaren inför tankar om liv och död.

Utställningens titel, ”Largo”, är en musikalisk tempoangivelse, som oftast används för högtidliga och sorgmättade melodier. Den anspelar på allvar, tyngd och långsamhet och lämpar sig perfekt, för Lemmerz verk står verkligen i bjärt kontrast mot vår tids enögda dyrkan av det snabba och ungdomliga livet.

”Largo” på Statens Museum for Kunst fram till 6 mars 2010.

VÄSTKUSTENS STORE MÅLARE

Stockholm: Redan som femtonåring jobbade han i en litografisk verkstad samtidigt som han studerade vid olika konstskolor i Sverige, bland andra Valands. Sedan bar det av till Europa. Först Leipzig och senare Paris, där han studerade måleri och etablerade sig inom några år som konstnär. Vid hemkomsten till Sverige i slutet av 1890-talet blev han föreståndare för Valands konstskola – ett uppdrag han hade fram till 1910.

Fiskarbefolkningens vardag och det kärva bohuslänska landskapet är ett ofta förekommande motiv för Carl Wilhelmson (1866-1928). Han skildrade folklivet i framför allt födelsestaden Fiskebäckskil utan de nationalromantiska tongångar, som man finner hos hans samtida kollegor, även om man återfinner nationalistiska drag. Wilhelmson förblev sin motivkrets trogen livet ut men utförde även offentliga uppdrag, målade många porträtt och drev en egen målarskola i Stockholm.

Denna höst hyllar Waldemarsudde konstnären och visar hans mest kända och representativa verk.

”Carl Wilhelmson” på Prins Eugens Waldemarsudde fram till 31 januari 2010.

SPÅREN FÖRSKRÄCKER – ELLER?

Helsingfors: Var och hur vi än far fram, lämnar vi spår. De kan hittas överallt, till exempel på kroppen, i reklamen, på cornflakespaketet eller i stadsrummet. De kan vara konkreta avtryck, synliga tecken eller märken, aktiva handlingar eller till och med kopplas till minnet. Ibland är de medvetet gjorda, ibland slumpmässiga.

På Kiasmas tionde samlingsutställning har man delat upp spåren i tre teman: klotter, streckkoder och avtryck. Och inom varje tema finns också konstverk, som hör till nutidens historia – alla med referens till kulturens område. Den gemensamma nämnaren är att de avspeglar – och även påverkar bilden av oss själva, av livet och av vår värld.

”On the right track” på Kiasma fram till 14 februari 2010.

TVÅ GENERATIONERS KONSTHANTVERK

Gustavsberg: Syftet med höstens och vinterns utställning i två delar, en historisk och en samtida, av 1960- och 1970-talets konsthantverk är att belysa den samhällsengagerade konsthantverksscenen. Man både presenterar, analyserar och initierar samtal om konsthantverkets utveckling. Besökaren upplever såväl likheter som olikheter under epokerna. Men bägge befinner sig i expansiva skeden i en blandning av tumult och precision.

Här finns enstaka verk, dokumentära fotografier, texter och kataloger, men också ett platsspecifikt verk: ”Det är resultatet som räknas”. Det är gruppen WeWorkInAFragileMaterial, som med hjälp av paintball som en slags våldsam dekorationsprocess utmanar samtidens estetiserande uppfattningar om både våld och yta. Verk och mening tar form under en gemensam arbetsprocess – dock inom en given struktur, i detta fall konsthallen – som blir som ett spel, där det är resultatet som räknas.

”TUMULT – dialog om ett konsthantverk i rörelse” på Gustavsbergs Konsthall fram till 10 januari 2010.

FLITIG TAVELMÅLARE

Falun: Han stiger upp med tuppen, sätter igång att måla och jobbar på minst 12 timmar varje dag året runt och har numera inga problem att försörja sig som konstnär – fast helst kallar han sig tavelmålare. Numera 70-årige Bengt Elde tycker att ”Konstnär” låter för pretentiöst.

Hans verk är naivistiska, färgsprakande, idylliska, detaljrika och – ytterst populära. Motiven hämtar han ofta i naturen, som avbildas med slösande färg och inte sällan med älgar och små, krumbenta, frodiga hästar. Till och med ett älskande par har fått vara med.

Under hösten och vintern kan denne folkkäre tavelmålares verk avnjutas på Dalarnas museum.

”En bildfest” på Dalarnas museum från 7 november till 9 januari 2010.

AKVARELLENS MÄSTARE

Göteborg: Han uppnådde bara 30 års ålder, den blödarsjuke Ivar Arosenius (1878-1909), men hann ändå under sitt sista levnadsår att uppleva sin genombrottsutställning på Valand i Göteborg 1908.

Arosenius var en mångfacetterad konstnär, som skapade allt från brutala sagor och blodiga självporträtt till muntra fyllebilder, innerlighet och politik. Dessutom målade han kärleksfulla porträtt och finstämda skildringar av barn och hem. Han var inte heller främmande för satir och knöt gärna i små teckningar och akvareller an till tidens kända skämttecknare, till exempel Albert Engström.

Redan 1905 började han utföra berättande akvarellserier över norska folksagor, vilka så småningom ledde in honom på allt mer orientaliskt betonade sagomotiv med en säregen drömsk och spefull humor. Denna genre utvecklade han allt mer och blandade den med exotiska utsöktheter och en hel del hemskheter.

Under Arosenius sista år var älsklingsmotivet dottern Lillan, som blev huvudperson i den av många älskade barnboken ”Kattresan”.

Göteborgs konstmuseum visar nu närmare 250 verk, de flesta från egna samlingar men även inlån från andra museer och privatpersoner.

”Ivar Arosenius” på Göteborgs konstmuseum fram till 10 januari 2010.

EN UPPSKATTAD DONATION

Västerås: 1972 donerade Västerås Konstförening, som bildades 1919, en hel del konstverk av 1900-talets främsta konstnärer till konstmuseet. Föreningens första styrelse verkade med både känsla och framsynthet. Bland många betydande, tidiga inköp fanns sju målningar av Ivan Aguéli (1869-1917) – denne begåvade mångsysslare, som studerade Swedenborgs teorier och så småningom kom att bekänna sig till islam.

Pappan motsatte sig tidigt sonens konstnärsintresse, men efter att Aguéli hade vistats på Gotland under en sommar, fanns ingen återvändo: han ville ägna sig åt konst. Av hans tidiga verk kring 1890 är många med motiv från Gotland. Men snart tog andra intressen överhanden: författarskap, politik samt språk- och religionsstudier. Han överger måleriet, vistas i Frankrike och Egypten och gör endast kortare resor till Sverige. Först 1911 återvänder han till Sverige och återupptar måleriet i större omfattning. Men Sverigevistelsen blir inte lång, utan Egypten drar igen och här skapar han sina kanske mest intressanta verk.

Av någon okänd anledning blir han utvisad från Egypten och åker till Spanien för vidarebefordran till Sverige. Han återsåg emellertid aldrig sitt fosterland utan omkom i en tågolycka på vägen hemåt.

”Guldkorn” på Västerås konstmuseum från 12 december till 14 februari 2010.

EUROPEISKT PORSLIN OCH FINSK KERAMIK

Stockholm: Under ett och samma besök kan man ta del av två utställningar på Hallwylska museet.

Den ena består av Wilhelmina von Hallwyls stora samling av äldre europeiskt porslin från kända fabriker som Meissen, Sèvres, Chelsea och Kongelig Dansk och härrör från senbarock, rokoko, nyklassicism, empir och det tidiga 1900-talets Jugend. Och man får även se hur grevinnan förvarade sitt porslin.

Den andra omfattar verk av den finska keramikkonstens ”oliktänkare”, Dorrit von Fieandt, som i ett minimalistiskt format återger berättelser och stämningar i glödande klara färger. Här finns allt från harlekiner till österbottniska bondbröllop och trädgårdar i en samling verk från 1940-talet till slutet av 1990-talet och även serieproducerade serviser, formgivna för Arabia.

”Bräcklig elegans” och ”Livets färger” på Hallwylska museet fram till 17 januari 2010.

EN AMERIKANSK BILDRESA FRÅN 1970-TALET TILL IDAG

Humlebæk: För att kunna beskriva utanförskapet inifrån levde han som luffare i områden, som ingen annan vågade besöka. Han fotograferade storstadens människor i nergångna
ghetton, narkomaner på gatan, fattiga i deras apatiska ensamhet, välbärgade i modlöshet, sjuka utan resurser till vård, vita, svarta och svältande. Men samtidigt med dessa skakande, nakna berättelser finner man också kärlek, hopp och tro på framtiden. Kort sagt en avspegling av den sociala verkligheten.

Redan 1970 gjorde Jacob Holdts bok ”Amerikanska bilder” honom berömd. Men han har sedan dess besökt många andra länder och dokumenterat nya människoöden. Alla de villkor, som har präglat de liv vi ser, vill Holdt vidarebefordra till betraktaren genom sin kamera. Hans lågmälda och empatiska skildringar av människor i särskilt utsatta situationer är ett genomgående tema i den aktuella utställningen.

”Tro, håb og kærlighed – Jacob Holdts Amerika” på Louisiana fram till januari 2010.

FRÅN UNG OCH LOVANDE TILL FULLFJÄDRAR KONSTNÄR

Stockholm: Namnet Tal Rozenzweig ger nog inte många associationer, men säg Tal R, och – åtminstone i Danmark – är de flesta på det klara med att det handlar om en av nutidens mest uppmärksammade konstnärer. Mest känd är han som målare, men han arbetar också med skulptur, teckning, tryck, installationer, video och textil, vilket vi kan förvissa oss om denna höst på Magasin 3.

Tal R föddes 1967 i Tel Aviv av en dansk mor och en israelisk far, men är uppväxt, bor och arbetar i ”Dronningens dejlige by København”. Dock vistas han från och till i Düsseldorf, där han är professor på konstakademin.

Hans målningar verkar ha tillkommit av en slump – men det är ingalunda fallet. Bakom varje verk finns idéer, historier, känslor och relationer, och de skapas genom lugn, enkla verktyg, en duk och färg. Han ser måleriet som ett språk, en rad tecken, som ska leda betraktaren in i en värld av nya upptäckter av lekfullhet, spontanitet, skapande och kreativitet.

”Old Confused” på Magasin 3 fram till 13 december 2009.

BERUSANDE KONST

Stockholm: Bakom praktiskt taget varenda produkt finns en formgivare – eller flera. Utan formgivning blir det knappast någon försäljning och många formgivare skapar sina förslag i nära samarbete med uppdragsgivarna och deras pr-avdelningar.

Men ibland blir förslagen FÖR bra för uppdragsgivarna – i synnerhet om de har att ta hänsyn till den rådande, strikta lagstiftningen på alkoholområdet. Så var fallet, när konstnären och formgivaren Olle Eksell på 1950-talet fick i uppdrag att modernisera en etikett till Madeiravin. Några av hans förslag ansågs för extrema och förverkligades aldrig. Samma öde rönte hans etikett till Apricot Brandy, 1952, då den ansågs allt för ”lekfull”.

Etiketten på det röda vinet från Spanien, Vino tinto español, känns nog igen av många. Med sina vackra blå druvklasar är den nästan en klassiker i sin strikta utformning. Bertil Kumlien fick godkänt och har formgett många andra. Han fick dessutom på 1980-talet i uppdrag av Systembolaget att teckna vingårdar och dito slott i Europa. Hans tuschteckningar och akvareller fick pryda Systembolagens skyltfönster.

”Eksell & Kumlien – två epoker, två uttryck” på Vin & Sprithistoriska museet från 18 november till 28 mars 2010.

KONST FRÅN MALMÖ I TALLINN

Tallinn: En utställning, arrangerad i fem olika teman utgör sista etappen i det internationella projektet ”Museums in Motion” med Kumu Konstmuseum i Tallinn, Åbo Konstmuseum och Malmö Konstmuseum som aktörer. Här liggen fokus på nordisk konst och besökaren får möta 39 konstnärer, vars verk presenteras i sex olika teman.

I ”Det nordiska ljuset” förenas konstnärernas intresse för natur och motiv. Här återfinner man inte bara klassikerna Anders Zorn och August Strindberg utan även stora namn av idag som till exempel Esko Männiko, Olafur Eliasson och Annika von Hausswolff.

Nästa tema, ”Föreställningar i rummet” handlar om problem i den privata sfären, psykologi och könsroller och omfattar verk av bland andra Nan Goldin, Wolfgang Tillman, Nina Sauders, Elina Brotherus och Année Olafson.

Förhållandet mellan kraft och kraftlöshet samlas i temat ”Maktlösa former” där man återfinner verk av konstnärsparet Elmgren & Dragset, Joseph Beuysi och Gardar Eide Einarsson.

Andy Warhol, Edward Kienholz och de nordiska popkonstnärernas klassiker Öivind Fahlström samt en rad nyare konstnärer presenteras under temat ”Popsamhället”. Temat ”Det röda rummet”, som lånat sitt namn från Strindberg, avspeglar motvilligheten att betrakta en färg genom att pröva dess politiska och sociala skuggningar. Sture Johansson målar 1960-talets hippiekultur, Felix Gmelini det röda som kampens färg och multimediekonstnären Carl Michael von Hausswolff ser den röda färgen som skapare av det omskrivna språkliga uttrycket.

Det sjätte temat sätter punkt för utställningen genom ”PS – maktens former”, där fokus ligger på den spända samhörigheten mellan tre olika konstverk: en ny version av den danska flaggan gjord av konstgrupperingen Superflex och Bo Hulténs två uppstoppade verk ”En svensk tiger” och ”En svart panter”, den senare på uppdrag av Skatteverket.

”I love Malmö” på KUMU Konstmuseum fram till 17 januari 2010.

KOLOSSALT STOR FYNDPLATS

Skara: Under några hundra år, i mitten av järnåldern, var den stora mossen mellan gården Finnestorp och ån Lidan en offerplats för krigsbyten. Detta har avslöjats genom arkeologiska utgrävningar i denna vidsträckta våtmark på 40 000 kvadratmeter, motsvarande sju fotbollsplaner.

Än så länge har man bara undersökt 100 kvadratmeter, men här grävt fram 100 offergåvor och dyrbara stridsutrustningar, som tillhört krigarna och deras hästar.

Den nu aktuella utställningen är ett samarrangemang mellan Falbygdens museum, Finnestorps vänner och Riksantikvarieämbetet.

”Drakskatten från Finnestorp” på Västergötlands museum fram till 6 januari 2010.

SJÄLV ÄR BÄSTE DRÄNG

Jönköping: Finanskrisen har gått hårt åt många, både arbetstagare och företag. Men de företag, som klarat sig bäst, är ofta sådana, som tillverkar och säljer gör-det-själv-produkter. Fram till de senaste åren har främst ”hårdvaror” i form av allsköns byggmaterial, varit populära för hemsnickare, men numera ägnar sig allt fler åt ”mjukvaror” som tyger och garn. Det är verkligen ”inne” att sticka, virka, återanvända och sy om.

Nu uppmuntrar Jönköpings läns museum folk att ta vara på lusten och styrkan i att göra saker själv genom en utställning av hemslöjd och konsthantverk, tolkad av en ny generation konstnärer, amatörer och hemslöjdare.

I den ena av två utställningar medverkar konstnärer och konsthantverkare från USA, Tyskland, Australien, England och Sverige. Här uppmuntras vi exempelvis av amerikanskan Stephanie Syjuco att själva virka våra designväskor, medan en annan amerikanska, Lisa Anne Auerbach, ser stickning som politik och för statistik över antalet döda soldater genom sina stickade vantar. Åsa Ståhl och Kristina Lindström har uppdaterat en symaskin, så att man kan brodera SMS-meddelanden på den.

I och med den andra utställningen, ”EcoCraft” firar länets hemslöjdsförbund 100-års jubileum. Slöjdare, konsthantverkare och konstnärer från länet fokuserar på aktuella frågor om hållbarhet och hantverk. Traditionellt består produkter från hemslöjden av slitstarkt, närproducerat material, men kanske går det att bli ännu mer lokal och skapa kloka vardagsprodukter med råmaterial hämtat runt stugknuten?

”Craftwerk 2.0” och ”EcoCraft” på Jönköpings läns museum fram till 17 januari 2010.

ETT STYCKE SVENSK NUTIDSHISTORIA

Uppsala: Sovjetmakten ställde till med mycket elände, särskilt för invånarna i de ockuperade länderna, bland andra för våra närmaste grannar, estländarna. Under andra världskriget levde de med en ständig rädsla för sovjetkommunismen. Deportationer och arresteringar förmörkade tillvaron, och brist på livets nödtorft präglade det dagliga livet. Inte undra på att många människor beslutade sig för att fly dessa vidriga förhållanden. Men det var riskabelt, för flykten över Östersjön ägde rum i överfyllda små båtar – ofta nattetid och i hög sjö. De som flydde från norra och nordvästra kusten tog sig till Finland, Roslagen och Stockholm. Från de västra delarna gick flyktingströmmen mot Gotland.

I månadsskiften oktober-november 1944 kom 8 000 flyktingar till Roslagskusten, och i Öregrund, Östhammar och Norrtälje fick man mobilisera alla frivilliga krafter för att åstadkomma mat och husrum åt dem. Dessa tusentals immigranter fick inhysas tillfälligt i samlingslokaler och frikyrkobyggnader i bland annat Östhammar, Gimo, Hargshamn, Vendel, Storvreta och Enköping. Lottor, personal från Röda Korset och även lokalbefolkningen ställde upp och gjorde fantastiska insatser för att tillgodose flyktingarnas första, basala behov i det nya landet.

”Flykten från Estland 1943-44” på Upplandsmuseet fram till 31 januari 2010.

KÄRLEK OCH NUTIDA POLITIK

Stockholm: Vill du veta, vad som är på tapeten i Gaza? Då är ett sätt att ta sig dit och gå en promenad i gränderna, för väggar och murar är fullklottrade med budskapsbärande graffiti i alla regnbågens färger. Och inte vilket klotter som helst, utan ofta verk av unga, skickliga kalligrafer, som på varje tänklig yta tycks ropa till de passerande: Kolla in oss! Läs vad vi har att säga!

Ett annat sätt är att besöka Etnografiska museet, där Mia Gröndahls cirka 70 bilder finns att beskåda. Hon har sedan 2002 ägnat sig åt att dokumentera graffitin i Gaza. Hennes projekt är unikt, eftersom det är första gången väggarnas budskap har fångats i bild under en lång och sammanhängande period.

Ett tredje sätt – som emellertid inte utesluter de två första – är att skaffa Mia Gröndahls bok ”GAZA GRAFFITI – Budskap om kärlek och politik”, som numera översatts till svenska. (Förlag Roos & Tegnér)

”Gaza Graffiti” på Etnografiska museet från 12 november till 6 januari 2010.

MED EN BOK SOM UTGÅNGSPUNKT

Stockholm: Året var 1953, då Irans strävanden efter demokrati gick om intet och shahen återinsattes som enväldig härskare. På olika vägar förenas fyra iranska kvinnor i en trädgård, dit de sökt sin tillflykt undan samhällets stränga regler beträffande religion, sex och socialt beteende – ett liv i kamp för frihet och överlevnad i ett samhälle präglad av oro och kaos. Boken, ”Women without Men”, skrevs av den iranska kvinnliga författaren Sharhnush Parsipur 1974, men publicerades först 1989.

Händelseförloppet i denna bok använder den iranskfödda foto- och videokonstnären Shirin Neshat som bakgrund i sin storslagna och suggestiva filmsvit om samhällets makt, förtryck och kontroll av den kvinnliga sexualiteten, som visas på Kulturhuset denna höst.

Ingen lär förvånas över att Shirin Neshat sedan 30 år lever i exil i New York!

”Shirin Neshat: Kvinnor utan män” på Kulturhuset fram till 31 januari 2010.




Av Else Kjöller
Publicerad i Nr 4, november 2009 årgång 24