Kulturspegsesln

FÖRSTA GÅNGEN I SKANDINAVIEN
Humlebæk: I sin ungdom hängde han på naturhistoriska museer i USA och ägnade sig också åt studier av diverse ornitologiska böcker – framför allt ”The Birds of America” av den legendariske ornitologen och konstnären John James Audubon (1785-1851). Inspirationen flödade och Walton Ford (född 1960) började måla akvareller med alla möjliga sorters djur: fåglar, fiskar, apor, oxar, tigrar och lejon.
Men till skillnad från Audubons djurskildringar, som präglas av en romantisk dragning åt det dramatiska hållet, bekämpar Fords djur varandra eller skadas svårt av människan. Han målar med teknisk perfektion och mycket detaljerat och hans fabler påminner mest om klassiska, naturalistiska, zoologiska illustrationer från en gången tid. Men vid närmare betraktande visar det sig att de inte alls är vetenskapligt objektiva utan i själva verket sällsynt fasansfulla skildringar av maktbegär och ondska – av och till även med en humoristisk vinkel. De är komplexa och satiriska och intar en kritisk hållning till flera delar av vår historia och vår samtid, till exempel ständigt aktuella problem som industrialisering, kolonisering och människans påverkan på miljön.
På Walton Fords akvareller finns inga människor, endast djur, målade i naturlig storlek!

VIDEOKONST X TRE
Stockholm: Fredsprocessen i Mellanöstern vacklar fram och tillbaka. Ena dagen verkar företrädarna för Israel och Palestina vara på väg att komma överens, nästa dag brakar allt ihop. Och så har det varit i åratal trots omvärldens försök att medla och på olika sätt blåsa liv i konstruktiva lösningar.
För Larissa Sansour, som föddes i Jerusalem 1973, är humorn ett vapen att presentera ett alternativ till den gängse bilden av Palestina, ett land som de flesta av oss förknippar med krig och terrorhandlingar . Hon uppträder ofta själv i sina filmer och använder sig av företeelser, som vi vanligtvis uppfattar som västerländsk populärkultur för att beskriva den verklighet och komplexitet, som präglar livet i Palestina.
Sansours tre verk kallas ”Ex terrestrial” och handlar dels om tillhörighet i allt från arkitektur, ägande och geografi till sociala relationer, lokala produkter och gastronomi, och dels om bristen på tillhörighet i form av restriktioner i fråga om rörlighet – murar, stängsel, gränskontroller – en bestående känsla av att vara utestängd, rotlös eller fördriven.
I ”Soup over Bethlehem” sitter hennes familj och äter middag på en takterrass med Bethlehem och Västbanken som bakgrund. Deras till en början kulinariska samtal övergår snart till diskussioner om den politiska situationen och livsvillkoren under ockupationens begränsningar. Det andra verket, ”Land Confiscation Order 06/24/T” är visserligen från 2007, då Larissa Sansours familj fick ett brev från israeliska regeringen med besked om att deras egendom skulle konfiskeras, men det känns tyvärr lika brännande hett idag. I det tredje verket, ”A Space Exodus” figurerar hon själv och placerar en palestinsk flagga på månen och travesterar Neil Armstrongs månlandning med orden ”Ett litet steg för en palestinier, ett jättekliv för mänskligheten”.
”Larissa Sansour” på Kulturhuset fram till 13 februari 2011.

EINAR JOLIN PÅ ETT NYTT SÄTT
Stockholm: Ta en promenad i Stockholm och ställ dig på Söders höjder med utsikt över vattnet – visst ringer en klocka och man ser framför sig flera kända konstnärers främsta Stockholmsmotiv. Einar Jolin (1890-1976) var en av dem, som lät sig inspireras av denna vy, som han återgett i åtskilliga verk. Även hans övriga produktion, porträtt och stilleben, finns i flera versioner.
Den i höst aktuella utställningens ambition är att få besökarna att se Einar Jolin med nya ögon. Därför har man hängt hans 140 verk tematiskt kring olika motiv: porträtt, stilleben, Stockholmsbilder etc. Här blandas friskt verk från 1910- och 1920-talet, inspirerade av Matisse, med hans senare produktion, som präglas av att han i mitten av 1930-talet överger modernismen och istället väljer att bli den mondäna livsstilens porträttör, modets och inredningsdetaljernas konstnär.
”Eleganten Einar” på Liljevalchs fram till 9 januari 2011.

HUR ÄR DETTA GJORT?
Mariefred: Denna fråga är enligt Grafikens Hus ett givande sätt att betrakta ett konstverk. Man ska alltså inte sätta igång och fundera över vad det kan betyda eller föreställa utan helt sonika studera det med öppna, nyfikna och undersökande ögon och leta efter spåren av verkets uppkomst, det vill säga på samma sätt som man i naturen försöker hitta spår av tidigare geologiska perioder.
Den aktuella utställningen omfattar grafiska editioner av några av Sveriges och Danmarks mest tongivande konstnärer: Karin Mamma Andersson & Jockum Nordström, Ann Edholm, Jan Håfström, Per Kirkeby, Malene Landgreen, Tal R och Alexander Tovborg.
”Landskapets anatomi” på Grafikens Hus fram till 9 januari 2011.

ÖGONFRÖJD I MASSOR
Helsingborg: Du är välkommen på en annorlunda resa, som sträcker sig över lång tid: från romantiken genom modernismen till vår tids postmodernism och samtidskonst. Reselektyren består av specialskrivna tankar av Lars Vilks.
Det är Dunkers Kulturhus som har samlat över 150 klassiker ur Helsingborgs museers samlingar. Här finns främst svenska konstnärer, men även andra nationaliteter är representerade.
”Carl Larsson & Co” på Dunkers Kulturhus fram till 13 mars 2011.

ODLARGLÄDJE
Landskrona: Nästan alla städer i Sverige har ett eller flera koloniträdgårdsområden, och i Landskrona säger man sig vara Sveriges kolonitätaste stad och benämner sig trädgårdsstaden. Här förbereds nu ett stort evenemang, nämligen stadens 600-årsjubileum, då en stor koloni- och odlingsutställning ska anordnas.
En koloniutställning måste givetvis visa ett antal blommande täppor, men det räcker inte, för en stuga måste till. Och inte vilken traditionell stuga som helst, utan en arkitektritad skapelse, som formgetts av studenter på Lunds tekniska högskola. De ritade 30 olika modeller och en jury valde 10 av dem, som kommer att byggas i full skala av elever vid Enoch Thulingymnasiets byggprogram och sedan placeras i Citadellområdet.
Nu är det ju några år fram till 2013, men redan nu kan intresserade ta del av samtliga 30 modeller i skala 1:10 på museet.
”Framtidens kolonistuga” på Landskrona museum fram till 9 januari 2011.

OFFENTLIG KONST
Lund: Skissernas museum har en världsunik och omfattande samling skisser och modeller av mexikansk offentlig konst. Nu har man plockat fram verken från arkiven och en omhängning har gjorts, där de äldre verken nu visas i de nya rymliga utställningssalarna tillsammans med verk av samtida mexikanska konstnärer, som alla arbetar i det offentliga rummet.
Muralkonstens färgrika scener från den mexikanska historien och samtida skildringar av ett modernt framväxande samhälle kom att fylla offentliga platser och byggnader runt om i Mexiko från 1920- talet och långt in i vår tid. Landet hade genomgått en revolutionär period, där konstnärerna blev engagerade i arbetet med att skapa bilder av de politiska och kulturella visionerna, och konsten fick en tydligt folkbildande och propagandistisk uppgift. Genom de tre kända konstnärerna Diego Rivera, David Alfaro Siqueiros och José Clemente Orozco blev den mexikanska konsten under förra seklet ett uttryck för en ny framväxande postkolonial värld – en bild av en värld där indianernas, ursprungsbefolkningens, kultur skulle få en plats i skapandet av en modern nation.
Gränserna för produktion, konsumtion, distribution och boende och även konst har fått en ny rörlighet och nya uttryck genom internet och de digitala teknikerna. Redan Rivera, Siqueiros och Orozco kunde i kraft av sin konst och sitt engagemang passera över gränsen mellan syd och nord, mellan Mexico och USA. Men de hade också internationella kontakter, som sträckte sig långt bort över världen. Flera av utställningens samtida konstnärer undersöker de konfrontationer och det våld, som präglar dagens Mexiko och som handlar om gränsens problematik med droghandel och migration. Men liksom i början av förra seklet arbetar konstnärerna nu, i början av 2000-talet, med att skapa visioner, genomlysa vardagens visuella skeenden och överskrida gränser i sin mest vida betydelse, där också drömmen och poesin blir konstens uttryck. Därför heter utställningen Beyond Borders.
”Beyond Borders – Mexican Public Art” på Skissernas museum fram till 23 januari 2011.

TVÅ AV 1900-TALETS STORA FÖRFATTARE
Stockholm: Ingen av dem uppnådde någon hög ålder. En mördades av en SS-officer 1942, 50 år gammal, den andre dog i sviterna av tuberkulos 1924, endast 41 år gammal. Den som mördades var den polske författaren och teckningsläraren Bruno Schultz, som kanske inte är känd av den stora allmänheten. Det är däremot den andre, fast han blev en riktig kändis först efter sin död.
Den tjeckiske, judiske Franz Kafka var doktor i juridik och försörjde sig som tjänsteman vid Arbetarolycksfallsförsäkringsanstalten i Prag i 14 år. Men han skrev också, framför allt noveller och sedermera även tre ofullbordade romaner: ”Processen”, ”Slottet” och ”Amerika”. Vid sin död uppmanade han sin gode vän, författaren Max Brod, att bränna hela hans litterära kvarlåtenskap, eftersom han ansåg att den vara surrogat för verkligt liv.
Brod gjorde emellertid inte som han var tillsagd utan ordnade istället så att romanerna färdigställdes och trycktes mellan åren 1925 och 1927. Fram till sin död 1968 fortsatte Max Brod att bearbeta Kafkas efterlämnade material tillsammans med en nära vän till familjen, vars döttrar idag vägrar att överlämna den litterära skatten till en offentlig institution, vilket Brod hade föreskrivit i sitt testamente. Och idag pågår sedan två år en juridisk process i Israel om rättigheterna till denna kvarlåtenskap.
Nu har Judiska museet i två år arbetat med att gestalta en berättelse om dessa två mäns liv och verk och har skapat en utställning, som ger besökaren möjlighet att bekanta sig med en förlorad värld, som ger en viktig bakgrund till dagens utmaningar gällande europeisk identitet.
”Bruno Schulz och Franz Kafka – gränslandets mästare” på Judiska Museet fram till 13 mars 2011.

FREDSDUVANS UPPHOVSMAN
Wien: Mellan åren 1944 och till sin död 1973 var Pablo Picasso medlem av kommunistiska partiet och hans verk från den tiden avspeglar hans djupa politiska och sociala engagemang som verkar vara den sista vita fläcken i utforskandet av denne konstgigant.
Den aktuella utställningen porträtterar Picasso som en historiemålare i marxistisk tradition genom att ge en kronologisk översikt av hans verk mellan 1944 och 1973 – en period som präglades av motsättningar mellan västmakterna och kommunistländerna: det kalla kriget. En av de viktigaste symbolerna för hopp om fred under denna tid skapades av Picasso, den välbekanta och berömda ”Fredsduvan”, som blev sinnebilden för fredsrörelsen och prydde varenda affisch i samband med alla fredskongresser över hela världen.
Den som inte kan ge sig av till Wien för att ta del av dessa senare verk av den politiske och fredsälskande Picasso ska veta att utställningen kommer att visas på Louisiana under våren 2011.
”Picasso: Peace and Freedom” på Albertina fram till 16 januari 2011 och därefter från februari och fram till maj på Louisiana.

SVENSK SURREALISM
Lidingö: Det var i Paris på 1920-talet, som surrealismen uppstod. Först som en litterär rörelse, men väldigt snart kom den att omfatta alla mänskliga uttryck från konst och privatliv till storpolitik.
1929 hade de svenska konstnärerna Erik och Axel Olson, Stellan Mörner, Sven Jonson, Esaias Thorén och Waldemar Lorentzon, alla födda kring sekelskiftet 1900, bildat den så kallade Halmstadgruppen och flera av gruppens medlemmar sökte sig till studier utomlands, där de fångades av surrealismen och introducerade denna i Sverige. Under 1930-talet gick samtliga medlemmar över till att skapa surrealistiska verk, som väckte uppståndelse i det svenska konstlivet med sina målningar av inre landskap och egenartade drömmar. Halmstadgruppen ställde ut tillsammans med de internationella surrealisternas på olika ställen i Europa, men hade en alldeles speciell och egen form av denna ism: en tydlig prägel av det halländska landskapet och ett mer andligt innehåll än hos kollegorna i Europa.
Under 1940-talets slut kom nya konstriktningar in i gruppen och man lämnade surrealismen. Dock återupptog några av medlemmarna surrealistiska teman från 1930-talet på 1960- och 1970-talet. 1986 dog de två sista medlemmarna, Erik och Axel Olson.
”Halmstadgruppen – surrealism på svenska” på Millesgården fram till 16 januari 2011.

DEN LILLA MÄNNISKAN
Skärhamn: Hon blev nästan 100 år och arbetade ända in i det sista, fransyskan Louise Bourgeois (1911-2010), som i hela sitt liv använt egna erfarenheter från sitt eget förflutna som motiv och inspiration, där födseln, sexualiteten och döden tillhör de centrala frågorna som ofta gestaltas i utforskandet av relationen mellan fadern, modern och barnet.
Hon debuterade i mitten av 1940-talet, men fick inte sitt genombrott förrän 71 år gammal när hon hade en separatutställning på the Museum of Modern Art i New York 1982. De flesta känner säkert till hennes jättespindel ”Maman” från 1999, som visats på åtskilliga utställningar över hela världen – och faktiskt också på Wanås här i Sverige. Hennes unika konstnärskap och personliga och uttrycksfulla verk har satt henne i förgrunden inom samtidskonsten.
I utställningen visas verk utförda i gouache på papper, som fokuserar kring födseln och relationen mellan mor och barn, samt några skulpturer i textil, metall och trä. Dessa fantastiska och ömsinta verk från sista åren av hennes konstnärskap har tagit Louise Bourgeois konst till en ny nivå. De visar på en sällsynt närhet, värme och känslighet för livets inre väsen.
”Mother and Child” på Akvarellmuseet fram till 5 december 2010.

3 CURATORER OCH 3 TEMAN PÅ MAGASIN 3
Stockholm: Nu har tre intendenter inventerat i förråden och med utgångspunkt från var sitt tema plockat fram ungefär en tredjedel av samlingarna, som inte visats tidigare här. Det är konsthallens hittills största utställning av fotografi, teckning, måleri, film och skulptur: 202 verk av 66 konstnärer, födda mellan 1849 och 1978. Vissa verk har skapats av väletablerade och kända konstnärer, medan andra är mindre kända och som inte tidigare har ställt ut i Sverige.
Elisabeth Millqvist utgår från konsthistorien och har valt att visa två klassiska konstnärliga motiv: landskap och porträtt. Tessa Praun har valt konstnärens ateljé och lyfter fram arkitektur och fysiska såväl som mentala interiörer. Hon har också intervjuat alla konstnärna, som berättar om sin relation till sin ateljé. Richard Julin har valt samlandet som tema och har skapat en stämning, där samlarens entusiasm och föremålens historier står i centrum.
”Thrice upon a time” på Magasin 3 fram till 12 december 2010.

EN FÖREBILD FÖR KVINNORÖRELSEN
Stockholm: Hon revolterade mot klassisk balett, dansade barfota som figuriner på grekiska vaser i flortunna tunikor och var en kaxig förespråkare för kvinnans rättigheter. Det är inte att undra på att Isadora Duncan (1878-1927) blivit en av 1900-talets största legender inom danskonsten och har inspirerat mängder av unga dansare.
En av dessa, schweiziskan Ann Denzler, var en av Isadora Duncans första elever. Hon blev en av Isadoras så kallade döttrar, en av de sex ”Isadorables” och vigde sitt liv åt Isadora och hennes dans. Hon tog till och med namnat Duncan. På Dansmuseet finns ett Anna Duncan-arkiv, som innehåller fotografier, teckningar och kostymer, som möjliggör för åskådaren att följa en ung kvinna och hennes liv med den moderna dansens moder och en av feminismens pionjärer.
På museet finns också tillfälle att skaffa boken ”In the Footsteps of Isadora”.
”Anna Duncan: I Isadoras fotspår” på Dansmuseet från 12 november till 27 februari 2011.

RÖTT, RÖTT, RÖTT
Kalmar: Vad är privat och vad är offentligt? Den frågan ställer sig den tyska konstnären Brigitte Waldach (född 1966) i en av sina installationer, ”In the Public’s private light”, porträtt av en stad, som genomförs i Emden i Tyskland, i Stavanger i Norge och i Kalmar.
Waldach kopplar röda taklampor, som hon lånat från stadens invånare, till högtalare varifrån man hör lågmälda röster, som återger berättelser från lampornas ägare. Tillsammans blir rösterna en sorts mumlande och viskande kör med personliga yttranden på gränsen mellan en samling individuella röster och ett totalt ljudlandskap. Installationen fungerar som en konstnärlig gestaltning av frågan vad som utgör en stad. Dygnet runt kommer det röda skenet att synas och återföra något av det privata till en offentlig miljö.
För Brigitte Waldach är den röda färgen genomgående – även i andra verk, som i bilden här intill. Hennes arbeten härrör i första hand från tysk nutidshistoria, men är på samma gång väl förankrat i den tyska kulturhistoria, som Sverige tidigare var en del av.
”Fall – Brigitte Waldach” på Kalmar konstmuseum fram till 28 november 2010.

GRAFIK OCH ORIGINAL
Köpenhamn: Denne man har satt så stora avtryck i konstvärlden med sin enorma och vittomspännande produktion och sin experimentlusta att han får vara med i november månads Kulturspegel på två ställen, både i Wien och i Köpenhamn.
Men medan Albertina fokuserar på Pablo Picassos verk från tiden efter andra världskriget, så väljer Statens Museum for Kunst att ge en kronologisk presentation av några av de viktigaste perioderna i hans liv med början, som får sägas vara hans kubistiska genombrott på 1910-talet, via hans engagemang för klassicismen och senare lösa anknytning till surrealismen och slutligen till hans politiska engagemang på 30-talet och det mera renodlade formspråket efter andra världskriget.
Utställningen emanerar från den senaste forskningen om Picassos konst på papper och visar att hans meriter inom det grafiska mediet verkligen inte är sämre än hans målarkonst i fråga om originalitet och hantverksmässig skicklighet.
För den vetgiriga besökaren finns också möjlighet att fördjupa sig genom att skaffa utställningskatalogen ”Picasso. Fortællinger fra labyrinten”, som är rikt illustrerad, skriven på danska och med engelsk översättning.
”Picasso. Fortællinger fra labyrinten” på Statens Museum for Kunst fram till 27 februari 2011.

90 ÅRS MODEHISTORIA
Stockholm: Mode och fotografi har följts åt från 1920-talet och fram till idag, och den i höst aktuella utställningen på Fotografiska ger en heltäckande beskrivning av olika stilar och trender under 90 år. Här presenteras omkring 200 bilder tagna av 51 fotografer – alla mer eller mindre kultförklarade. Och nog är det en helt annan och större upplevelse att se dessa verk på en vägg än i en glättig modetidning.
Modefotografi har en unik förmåga att avspegla tidsandan och avslöjar dessutom respektive generations längtan, begär och drömmar. I dess barndom var det ofta konstnärer, som fick i uppdrag att skapa modebilder, och även idag anses modefotografi att vara en egen konstform – ett visuellt språk, som besitter makt och tänjer på gränserna för vad fotografi är och kan vara.
Fotografiskas första utställning med verk av Annie Leibovitz blev en stor succé, och den som missade den kan få en sorts bonus vid ett besök på den nu aktuella utställningen, för ett av världens mest kända porträtt visas till och med den 2 januari 2011 på Fotografiska till minne av John Lennon, som nyss skulle fyllt 70 år: den intima och personliga bilden, fotograferad av Leibovitz, på John Lennon och Yoko Ono på eftermiddagen den 8 december 1980 – endast några timmar innan han sköts till döds utanför sitt hem i New York.
”Fashion – modefotografi genom tiderna” på Fotografiska fram till 2 januari 2011.

TROLSKT
Malmö: Lisa Jeannin och Rolf Schuurman (bägge födda 1972) har skapat en föränderlig värld, där inget kan tas för givet. Vi bjuds in på en resa, rör oss på en komponerad väg genom rummen, där allt är möjligt, inget är beständigt och där förvandlingar av identiteter och förskjutningar i verklighet, rum och skala bjuder på motstånd mot det rationella. Det är vilt, oförutsägbart och med smak av absurd humor. Det finns varken början eller slut, men många in- och utgångar.
Det är första gången, som allt Lisa Jeannin har skapat sedan mitten av 1990-talet tillsammans med Rolf Schuurman, har samlats i en utställning, som mest verkar vara en tidsmässig och mångfacetterad berättelse bestående av gemensamma filminstallationer, skulpturer och äldre konstverk. Här rör sig till exempel små troll och leksaksdjur hemtamt och självklart in och ut ur filmduken och kommer ibland ut som skulpturer, eller så försvinner en liten lerfigur i en djungel av krukväxter, eller så hoppar en man fallskärm med ett sköldpaddsskal på ryggen … Här följer överraskningarna på varandra.
”Beyond the Sea” på Malmö konstmuseum fram till 5 december 2010.

SKÖNHET OCH UTSÖKT HANTVERKSSKICKLIGHET
Amsterdam: Han är en veritabel samlare, professor Nasser D. Khalili, född 1945 i Iran. Redan som student i USA fascinerades han av islamsk konst och just denna typ av konst blev början på ett livslångt samlande. Han slog sig ned i Storbritannien 1978 och blev med tiden en framgångsrik företagare, och konstsamlingen växte. Bortsett från islamsk konst började han också intressera sig för äldre japansk konst, för lackarbeten från 1700-talet, för spanskt damaskenerstål från förrförra seklet och till och med för svenska textilier från åren mellan 1700 och 1900.
Men hans samling av islamsk konst tillhör världens främsta och största med sina cirka 20 000 föremål. Omkring 500 historiskt och konstnärligt speciellt värdefulla av dessa har ställts ut i över 35 förstaklassmuseer i hela världen, och nu har turen kommit till De Nieuwe Kerk i Amsterdam. Av utställningen framgår den islamiska världens enorma mångfald, geografiskt och kulturellt: Kahlilis samlingar kommer från fler än 13 länder, från Kina och Indien till Iran och Irak, från Egypten och Tunisien till Turkiet och Spanien.
Själva begreppet ”islamskt” innebär inte att alla dessa föremål har skapats speciellt för religiösa ändamål, för inom islamsk konst finns ingen distinktion mellan heliga och sekulära artistiska uttrycksformer. Den enda skillnaden består i hur föremålen används. De konstnärliga uttrycksmedlen härstammar från islamsk filosofi och är inte sällan uppblandade med detaljer från lokala kulturer. Förutom geometriska mönster, arabesker och eleganta krusiduller finns en klar tonvikt på människor och djur – de senare dock endast i sekulära sammanhang.
”Passion for Perfection” på Nieuwe Kerk från 11 december till 17 april 2011.



Av Else Kjöller
Publicerad i Nr 4, november 2010 årgång 25