Kulturspegeln

ÅTTA STARKA KVINNOR
Humlebæk: Problematiken, som känns igen från den svenska debatten, är likartad i stora delar av västvärlden: kvinnliga konstnärer har svårt att komma till sin rätt och svårt att nå sin publik i en mansdominerad konstsfär. I Sverige har fenomenet varit känt en längre tid och ansträngningar – läs resurser – har faktiskt medfört en aning bättre exponering av kvinnliga konstnärers verk. Äldre kvinnliga målare har dessutom omvärderats och fått nytt erkännande – ibland till och med bedömts vara överlägsna och glänsa över sina manliga kollegor.

De åtta pionjärer, som presenteras på Louisiana denna vår, var de mest framträdande kvinnliga avantgardisterna i början av 1900-talet, och för första gången visas de tillsammans. Inte bara konstnärligt låg de i framkanten av konstlivet utan var dessutom stora personligheter, som hade förmågan att vara på rätt plats vid rätt tidpunkt. De fanns i de europeiska storstäderna Berlin, Zürich och inte minst i Paris, som hade etablerat sig som metropoler för avantgarden. Här, mitt i denna smältdegel av påverkan, nya tankar, konstnärliga experiment och utmaningar, ägde den konstnärliga och intellektuella utväxlingen rum, och här höll de till.

Inte mindre än 200 verk av Sophie Taeuber-Arp, Sonia Delaunay, Hannah Höch, Florence Henri, Claude Cahun, Dora Maar, Katarzyna Kobro och Germaine Dulac speglar de olika estetiska riktningarna från dadaismen via konstruktivismen till surrealismen, och av deras måleri, fotografi, collage, design, film och skulptur upptäcker besökaren likheter och samband mellan dem.

”Avantgardens kvinnor 1920-1940” på Louisiana från 14 februari till 28 maj 2012.

ÖVERGÅNGSRITER
Norrköping: ”Ett väldigt bildreportage från många länder och alla världsdelar är Anders Rymans i alla goda bemärkelser tunga bok Livets steg (Bokförlaget Max Ström). I utsökta fotografier och med levande, inkännande och spännande text, berättar han om hur människor i skilda kulturer möter och utformar riter och ceremonier vid avgörande punkter i livscykeln”, skrev Göran Hassler i Bokspegeln i Kulturens Världs fjärde nummer, november 2008. Den läsare, som sparat sina äldre exemplar, kan med fördel plocka fram just denna och läsa om sju års research och fotoarbete från alla bebodda världsdelar, alla världsreligioner och alla steg i livet, som markerar de tillfällen då människan går från en fas i livet till en annan.

Har man inte tillgång till äldre nummer kan man med fördel skaffa boken, eller varför inte besöka Arbetets museum, som visar resultatet av Anders Rymans exceptionella resa jorden runt.

”Livets steg” på Arbetets museum fram till 11 mars 2012.

STÖRSTA UTSTÄLLNINGEN PÅ ÖVER TIO ÅR
Mora: Sedan litografierna till Fredmans epistlar (Bonniers) på 1980-talet behöver Peter Dahl knappast någon presentation. Hans mustiga, vällustiga och sensuella tolkningar av Carl Michael Bellmans värld blev en vändpunkt i en enastående konstnärlig karriär, som fortsatte bland annat med illustrationer i Göran Hasslers bok Bellman, som utkom 1989 på En Bok för Allas förlag.

På Zornmuseet visas nu en utställning som följer Dahls karriär från ung revoltör och provokatör till dagens status som en av vårt lands mest folkkära konstnärer. Hans numera klassiska bilder ses sida vid sida med scener från krogar och danshak, med porträtt och poetiska landskap från den unge Peter Dahl och till verk utförda idag. Här ser man också Dahls koppling till Anders Zorns bildvärld, som i mångt och mycket också vilar på en sann humanistisk grund och respekt för den stora europeiska målarkonsten.

”Peter Dahl” på Zornmuseet fram till 11 mars 2012.

SJÖTOMT?
Stockholm: Fastighetsmäklare brukar framhäva särskilda fördelar med de objekt, som är till salu. ”Sjötomt”, ”sjönära” och ”sjöglimt” ses ibland i annonserna och ökar ofta försäljningspriset. Men frågan är om denna trend kommer att hålla i sig, för allt fler människor har börjat inse att klimatförändringarna med mer än riklig nederbörd inte ligger i framtiden eller ens någon annanstans utan de pågår redan – här och nu.

Beräkningar visar att inom 100 år kommer våra somrar att vara fem grader varmare än idag, vintrarna ge 30-60 procent mer nederbörd och havet stiga med 30-50 centimeter. Detta varmare och blötare klimat kommer givetvis att inverka på alla länder, och hur det kommer att påverka Stockholms län, människorna och naturen kan man uppleva i en interaktiv utställning om klimatförändringarna i huvudstaden.

”Nordens Venedig – varmare, blötare” på Kulturhuset, Ekoteket fram till 4 mars 2012.

”FRU BRÅTTOM”
Mariefred: I år uppmärksammas ”Fru Bråttom”, alias Märit Huldt, alias Hiram, som skulle fyllt 100 i år. Jubileet markeras på flera olika sätt genom dels en utställning, dels föreläsningar och barnaktiviteter, dels specialframtagna Hiram-menyer, dels ett Hiram-pris och en bok, Hirams bästa kokbok (Natur och Kultur). Dessutom kan man köpa grafiska blad, närmare bestämt fem stycken, som tryckts upp i museets grafiska verkstad. Det är Hirams son Johan Huldt som valt ut dem. Här finns också en nyframtagen kollektion textil från Almedahl och köksprodukter med Hirams egensinniga figurer.

Hiram var en mycket uppskattad matskribent i Svenska Dagbladet i trettio år mellan 1950 och 1980. 140 av hennes matrecept från dessa år har nu samlats i denna nya och uppdaterade kokbok, som naturligtvis också pryds av hennes utomordentligt charmiga teckningar.

”Hirams tankar, bilder och dofter” på Grafikens hus fram till 1 maj 2012.

MODE OCH SVENSK DESIGN
Linköping: Sedan 1950-talet har Mette Prawitz ägnat sig åt klädkonst, men eftersom hennes kreationer befinner sig på gränsen mellan mode och konst kallas hon ibland för skulptör. Hennes plagg har inte heller främst visats på catwalken utan på gallerier. Materialen hon använder är allt från trä, plast, blixtlås, säkerhetsnålar, tätningslister, plastfickor till andra i detta sammanhang ovanliga material.

Under våren och sommaren finns denna utställning att beskåda som en del i en större satsning på temat mode, som Östergötlands museum gör tillsammans med bland annat Flygvapenmuseum, Stadsmuseet i Norrköping och Friluftsmuseet Gamla Linköping.

Från slutet av april visar museet det andra bidraget till temat, där fokus ligger på svensk design från 1950-talet till idag. Här handlar det om såväl färgstarka kläder från 1960-talet till kläder från vår egen tid. Då var ”slit och släng” parollen, idag det motsatta: miljömedvetenhet, vintage och återbruk. Till denna utställning efterlyste museet designade kläder, företrädesvis med anknytning till Östergötland, och många spännande plagg har lämnats in.

”Kläder i förändring – kläder som förändrar” fram till 4 mars 2012 på Östergötlands museum och ”Vintage – mode & minne” från 22 april fram till 23 september samma ställe.

ÄDEL METALL
Stockholm: De flesta människor i vårt land har något föremål i silver. Kanske fick det lilla barnet till exempel en silversked i dopgåva. Kanske samlade framtida brudpar till en silverservis och kanske finns det de, som har turen att äga signerade dyrgripar, som gått i arv eller förskaffats vid särskilda bemärkelsedagar.

Nationalmuseum har en stor samling svenskt och europeiskt silver och visar nu silverföremål från 1550-talet fram till idag i en renoverad byggnad, där man testar hur ljuset påverkar upplevelsen av konst. För att utnyttja mer av det naturliga dagsljuset släcks därför belysningen i montrarna fem minuter varje halvtimme för att efter 25 minuter tändas igen.

Man har också blandat silverföremålen med föremål i andra material som glas, keramik, sten och brons för att visa hur de olika materialen både kontrasterar och samverkar med varandra. Här finns också ett dukat bord med ett urval av silver, porslin och glas genom tiderna, till exempel Erika Lagerbielkes bröllopsservis till kronprinsessparet från 2010.

”Skimrande silver” på Nationalmuseum fram till 9 april 2012.

AFGHANISTAN MED ANDRA ÖGON
Stockholm: Flera tusen år av Afghanistans historia har kommit i dagen efter att närmare 20 000 värdefulla föremål har kommit fram från hemliga källarvalv under presidentpalatset i Kabul. Tack vare en sammansvuren grupp ministrar och museitjänstemän, som svor ett tystnadslöfte, som inte fick brytas förrän det ansågs vara tillräckligt lugnt i landet, kunde detta kulturarv komma i dagen och presenteras i en internationell vandringsutställning, som nu kommit till Stockholm.

Nu möter besökaren en diametralt motsatt sida av detta krigshärjade land: magnifika föremål i guld, vissa cirka 4 000 år gamla, benstatyetter daterade till 200-100 talet f. Kr. och även nyare fynd. Det framgår tydligt att Afghanistan varit en mötespunkt för Asiens, Nordafrikas och Europas kulturer. Här fanns den historiska länken mellan Öst och Väst genom Sidenvägens sträckning.

”Afghanistan” på Etnografiska museet fram till 25 mars 2010.

STRINDBERG, STRINDBERG, STRINDBERG
Lite överallt: Vissa kulturarbetare anser att Sverige har uppträtt mycket snålt i samband med märkesårets för August Strindbergs död. I spalterna kan man läsa om jättesummor, som våra grannländer beviljat i samband med firande av deras skrivande giganter, medan Sverige legat lågt. Detta hindrar emellertid inte det faktum att vi har ovanligt mycket att både se på och lyssna på i år: teaterföreställningar både i Sverige och utomlands, utställningar, seminarier, samtal och utflykter.

Främst i raden av arrangörer är givetvis Strindbergsmuseet, som har öppnat en ny basutställning, där i princip allt är med i lägenhetens fem små rum. Lite senare öppnar Nordiska museet en omarbetad utställning med bland annat den Ockulta dagboken och 17 av Strindbergs målningar. Postmuseet fokuserar på Strindberg som brevskrivare och mängder av arrangemang äger rum över hela landet. Titta själv i de lokala medierna för tider.

”Strindberg i centrum” på Strindbergsmuseet tills vidare.
”Författare, målare, fotograf” på Nordiska museet fram till 30 december 2012.
”Avsändare A. Strindberg” på Postmuseum från 23 mars fram till 31 december.

KÄRLEK VID FÖRSTA ÖGONKASTET
Lidköping: Det var modetecknaren Lovisa Burfitts linjer och penseldrag och hennes säkra svep med handen över vita ytor som fick Rörstrand och Porslinsfabriken att tända till. Man tyckte dessutom att kopplingen till modevärlden var så pass intressant att hon inbjöds till samarbete också med Rörstrands Museum.

Nu visas en utställning med Lovisa Burfitts senaste servis Mademoiselle Oiseau, det vill säga fantasifiguren ”Fröken Fågel” och dessutom teckningar, ett inspirationsrum och unika, handmålade kakelugnar och speglar. Servisen arbetades fram i benporslin med helt egna former, vilket är ovanligt idag, och delarna ritades av formgivaren Anna Lerinder.

Mademoiselle Oiseau uppstod i en myllrig lya under takåsarna i Paris – en välbekant miljö för konstnären, som är bosatt där sedan 2002. ”Hon är en lite tokig tant, men väldigt sympatisk. Hon har varit med, gjort alla galor, men nu går hon inte ut längre. Hon har fåglar som flyger löst i lägenheten, och hennes katter får hämta bakverk på bageriet. Mademoiselle har ingen ålder och lever inte i någon viss tid. Gammal eller ung? 1911 eller 2011, spelar det någon roll? Hon är ett original, en fantasins motkraft mot ”ljust & fräscht-idealet” i design och heminredning”, säger Lovisa Burfitt.

Den som – liksom Rörstrand – tänder på ovanstående och kanske till och med vill skaffa några varor med Lovisa Burfitts illustrationer ska hänga på låset, för det är bara knappt 20 dagar kvar av utställningstiden.

”Chez Mademoiselle Oiseau” på Rörstrand Museum fram till 29 februari 2012.

EN RIKTIG SKATTKISTA
Stockholm: Nästan alla människor i Sverige och miljoner utomlands kan frambringa en bild av Stockholms stadshus på näthinnan – främst på grund av de televiserade sändningarna från Nobelfesterna under åren. Men det finns mycket mera än Blå hallen och Gyllene Salen att njuta av i Ragnar Östbergs skapelse, och när byggnaden invigdes 1923 hade en mängd kända och älskade konstnärer medverkat och bidragit med möbler, armaturer, textilier och övriga utsmyckningar, till exempel Georg Pauli, Einar Forseth, Axel Törneman, prins Eugen, Carl Malmsten och Maja Sjöström.

I vårens utställning lyfter man på locket till detta allkonstverk, där arkitektur, form och design möts. Dessa föremål från Arkitekturmuseet och Stadshuset har aldrig tidigare visats, och man frågar sig vad Stadshuset betyder som symbol och om det skulle gå att bygga ett liknande hus idag.

”Under Verket” på Arkitekturmuseet fram till 8 april 2012.

DET LILLA MUSEET BAKOM DET STORA
Köpenhamn och Skagen: 2011 hade man jubileumsfest för Den Hirschsprungske Samling, som invigdes 1911. Och vad är mer naturligt än att fira de hundra åren genom att lyfta fram en av samlingens mest rikt representerade och betydande konstnärer: Peder Severin Krøyer, som alltid haft en speciell roll i huset på grund av vänskapen mellan honom och familjen Hirschsprung.

Vanligtvis ser man Krøyers verk i förbindelse med Skagenmålarna och som en del av det moderna genombrottet i dansk konst. Men han var också världsmedborgare och en del av det europeiska avantgardet. Han uppfattades som brobyggare mellan dansk och utländsk konst genom att föra ut dansk konst till den internationella scenen och omvänt ta med sig tillbaka inspiration från nya strömningar till Köpenhamn – och framför allt till konstnärskolonin i Skagen, vilket medförde att den fick en internationell ställning.

Den nu aktuella utställningens ambition är att spegla detta ömsesidiga utbyte av idéer, motiv och tekniker. Den fokuserar på en av 1800-talets mest betydande danska konstnärer och även på hans stora internationella framgångar. Hans mest framstående tavlor såldes faktiskt i utlandet, men några av dem har nu kommit tillbaka till Danmark. Denna vår kan man njuta av 140 verk, både målningar, skulpturer och studier, och utställningen är den största om P.S. Krøyer i nyare tid.
Museet har i samband med jubileet tagit fram en helt ny digital guide, som publiken kan använda gratis. Den innehåller en mängd bakgrundsinformation om Krøyers verk och visar bland annat intressanta jämförelser med samtida franska, amerikanska, ryska och italienska konstnärer.

”KRØYER – i internationalt lys” på Den Hirschsprungske Samling fram till 10 april 2012.
Och samma utställning på Skagens Museum från 4 maj till 2 september 2012.

EN BROKIG FAMILJESAGA
Stockholm: Hon födde elva barn, blev tidigt änka efter den invandrade Davids son Salomon och fick svårigheter att försörja sin stora familj. Trots att hon om någon måste ha haft svårt ”att få livspusslet att gå ihop”, som man uttrycker saken idag, och trots små ekonomiska omständigheter anses Beata Josephson (1791-1859) ändå vara den i familjen, som lagt grunden för släktens framtida kulturintresse genom den salong och de musikaliska aftnar, hon arrangerade i slutet av 1700-talet med förebild från Berlin. Beata Josephson är familjens anmoder och hennes sju söner blev anfäder till ett stort antal kulturpersonligheter, som till dags dato verkat under drygt 200-år – och fortfarande gör det .

På museet möter besökaren en hel judisk släkt, som på många sätt påverkat det svenska samhället och lämnat starka avtryck framför allt i Sveriges kulturvärld: konstnärer, poeter, författare, skådespelare, arkitekter, tonsättare, regissörer och flera Dramatenchefer! Och alla bidrar de till att ge oss en inblick i judarnas liv och utmaningar under 200 år i Sverige och fram till idag. En del av utställningsföremålen har aldrig tidigare visats för allmänheten, eftersom de kommer från familjen Josephsons privata samlingar.

”Känner du Josephsons? – En otrolig familjesaga!” på Judiska museet fram till 16 september 2012.

MED IRRITATION SOM INSPIRATIONSKÄLLA
Helsingborg: Människobesläktade djur, leksaksfigurer, hundhuvuden och taggiga knivar lever i en värld lik vår egen, men absurditeten har vridits några varv extra, när Sara Granér hittar den rätta infallsvinkeln. Hennes bilder är späckade med färg och detaljer, och hennes stil liknar inget annat. Hon inspireras framför allt av sådant som stör, av irritation, men även av nyheter, bloggar, radio och böcker.

Sara Granérs ambition, när hon skapade sina teckningar i seriekollektivet ”Dotterbolaget”, var att göra en ritning per dag, vilket blev till 365 på ett år. Av dessa valde hon de sidor hon tyckte var bra och gav 2008 ut en bok: ”Det är bara lite aids”. Redan titeln antyder hennes samhällskritiska attityd, och i ett uppskruvat tonläge blottlägger hon orättvisor och maktrelationer på ett drastiskt sätt i en djärv färgskala. Vårens utställning på Dunkers Kulturhus är både angelägen och provocerande.

”För ditt eget bästa – Serieteckningar av Sara Granér” på Dunkers Kulturhus fram till 11 mars 2012.

150 ÅR AV BARNOMSORG
Uddevalla: Det är svårt att tänka sig ett samhälle utan den barnomsorg, som vi har i Sverige idag. Om den är privat eller kommunal spelar mindre roll. Huvudsaken är att föräldrarna får möjlighet att lämna sina barn och veta att de tas om hand på bäst möjliga sätt. Ett samarbetsprojekt mellan Göteborgs Stadsmuseum, Textilmuseet i Borås, Innovatum Science Center, Västarvet och Bohusläns museum startade redan förra året i syfte att göra en tidsresa i Sverige under 150 år av barnomsorg. I projektet ställs frågor kring det industriella kulturarvet, som oftast förknippas med industrianläggningar och manligt industriarbete, men med ett bredare och öppnare perspektiv kan fler verksamheter från denna intensiva tid få plats, till exempel den offentliga sektorn och barnomsorgen.

Med utgångspunkt i dagens situation letar sig utställningen 150 år bakåt i tiden och visar varför vi idag har den barnomsorg vi har här i landet. Utställningsproducenten Marie Nyberg anser att ”En revolution har ägt rum i det tysta under 1900-talet. En revolution som är en del i industrisamhällets framväxt och som påverkar oss dagligen. Daghem, fritids och förskola är vardagliga begrepp för oss idag. Att våra barn blir omhändertagna av någon annan medan vi arbetar är en del av välfärdssamhället. Men det har inte alltid varit så.”

När utställningen vandrat färdigt har man tänkt att utarbeta en bok med allt material, som kommit fram under utställningstiden. Den ska omfatta barnteckningar och berättelser från förskolor samt artiklar, som belyser barnomsorgen idag och igår.
”Lyda, leka, lära” på Bohusläns museum fram till 27 maj 2012 och därefter på turné i Västra Götaland i Västarvets regi – se lokalpressen.

POLITISK KONST
New York: Han var nog det närmaste man kan komma ett underbarn: antogs redan som tioåring på S Carlos-akademien i Mexico City och fortsatte sin konstnärliga verksamhet i Madrid, Paris och Italien. När han återvänt till sitt hemland, anslöt han sig till det mexikanska kommunistpartiet och ägnade resten av sitt liv åt målade skildringar av arbetande människor i ett förhärligande av proletariatet.

För många är Diego Rivera (1886-1957) kanske mest känd för kvinnan han valde att gifta sig med: den temperamentsfulla konstnärinnan Frida Kahlo. Men trots ett stormigt äktenskap var han en utomordentligt produktiv konstnär och är representerad med framför allt sina muralmålningar lite överallt.

Att arrangera en utställning med muralmålningar låter sig per definition inte göras hur som helst. Konstverken sitter ju där de skapades – eller hur? Dock har det moderna museet i New York kommit på en lösning: mobila murar. För ungefär 80 år sedan inviterade man Rivera till museet och lät honom måla episoder från den mexikanska historien på bärbara, fristående murar. Han fick sex veckor på sig och lyckades med hjälp av tre assistenter att färdigställa fem konstverk, som museet nu ställer ut tillsammans med fullskaliga teckningar, mindre skisser och arkivmaterial förknippade med skapelseprocessen. Dessutom visas hans berömda Rockefeller Center muralmålning, som skapades medan han arbetade på museet.

”Diego Rivera: Murals för The Museum of Modern Art” på MoMA fram till 14 maj 2012.


Av Else Kjöller
Publicerad i Nr 1, Februari 2012 årgång 27