Bokspegeln

MYSTERIET MED DEN "GRÖNE MANNEN"

I utsmyckningen av katedraler, kyrkor, gravstenar och i andra kristna sammanhang dyker det ofta upp en mystisk figur utan påtaglig religiös anknytning. Det är ett mansansikte, där blad och grönska växer fram ur mun, ögon och näsa. Vad detta betyder, och varför man integrerat detta med djupt religiösa utsmyckningar har varit praktiskt taget outforskat, innan den 91-åriga forskaren och konsthistorikern Adèle Schreiber gjort grundliga undersökningar och redovisar sina resultat i Den gröne mannen (Dialogos), ett vackert verk, som är både spännande och tankeväckande.

Att figuren är en symbol för fruktsamhet är uppenbart för de få, som över huvud taget lagt märke till och reflekterat över dess ursprung. Några har till exempel tänkt på den bladbekrönte Dionysos, eller på Majkungen i engelska majfiranden. Schreiber går ända tillbaka till en myt kring den hinduiske guden Shiva, som har anknytning till bladmansmotivet, som har funnits i Indien i årtusenden. Det har vandrat genom otaliga handelsvägar till romerska stenhuggare, som kan ha fört det vidare till Europa, där det spritt sig. I en rikt illustrerad genomgång ges talrika exempel på motivets spridning i europeiska kyrkobyggnader fram till engelska pubskyltar i nutiden. Särskilt intressant är genomgången av svenska exempel från Lunds Domkyrka via Regalskeppet Vasa och Drottningholms slottskapell till gatufasader i Stockholm.

Men hur ska man tolka Den gröne mannen? Det finns inget entydigt svar. Några har menat en symbol för återuppståndelsen, andra ser livets eviga kretslopp. Att figuren bär på vitalitet och
utstrålning kan ha förmått inte alltför religiösa stenhuggare att smyga in något världsligt bland alla
heliga bilder.

PASSIONSHISTORIEN I ORD OCH BILD

Lennart Karlsson är ett fenomen! I många, många år har han rest omkring till svenska kyrkor med fotolampor, skärmar, stativ, kameror och mycket annat för att inventera och dokumentera den rikliga svenska medeltidskonsten. Med hans bildsinne och inlevelse har han skapat bilder som ofta är kongeniala med de mästerverk han avbildat. Under årens lopp har det blivit mer än 20 000 bilder, som nu är tillgängliga på www.historiska.se/medeltidsb.... Karlson är också en framstående forskare, docent i konsthistoria och medeltidsspecialist, anställd vid Statens historiska museum. Dessutom har han medverkat i Kulturens Värld.

Lagom till påsk kan man leva sig in i passionshistorien med Ecce Homo (Historiska Media), ett praktverk, fyllt av spännande läsning och fantastiska färgfoton – alltifrån intåget i Jerusalem till himmelsfärden. Särskilt bilderna är magiska. Man kan överväldigas av ett magnifikt altarskåp, men som vanlig betraktare kan man inte leva sig in i detaljerna. Karlssons foton ger närbilder av scener och enskilda människor, vilket gör att man först då kan uppfatta verket i dess helhet och njuta av dess liv och personligheter.

Författaren går verkligen noggrant tillväga. Krucifixet, som är det centrala motivet både i kristendomen och i Kristi lidandes historia, behandlas ur alla tänkbara aspekter i inte mindre än femton avsnitt och på 154 sidor, fyllda av utsökta bilder och engagerande texter. Generöst utrymme ägnas även de övriga avsnitten. Ecce Homo är ett storverk, värt att grundligt studera och att ständigt återvända till.

Av Göran Hassler
Publicerad i Nr 1, februari 2014 årgång 29