Kulturspegeln

FÖRTJUST I KARTOR

Stockholm: Från början var många av hans verk svarta och vita, men efter hand började han utarbeta sin personliga färglära och skapade modeller, som syftade på övergripande historiska och sociala förhållanden. I slutet av 1900-talet blev hans måleri mera nonfigurativt med extrem regelbundenhet i såväl den geometriska bildindelningen som i färgspelet.

KG Nilson föddes 1942 i Falun, men har övergett såväl Dalarna som Stockholm, där han varit professor vid Konsthögskolan, för Skåne, där han numera har både bostad och ateljé i Bästekille skola i Kivik. Den gångna sommaren har han haft en utställning i Sjöbo med Skåne som motiv. Nu i höst visas hans verk i en större utställning i Stockholm.

”Kartor, städer, strider” på Sven-Harrys Konstmuseum från 6 december till 25 januari 2015.

VÄLKOMMEN TILL POMPEJI

Lidingö: På Millesgården kan man kika in i ett burget hem från det förflutna, närmare bestämt år 79 e Kr, då vulkanen Vesuvius fick ett så kraftigt utbrott, att hela Pompeji begravdes i pimpsten och aska. På 1600-talet gjordes vissa fynd i Neapelbuktens omgivning, och 1738 började arkeologerna en utgrävning i grannstaden Herculaneum. Först 1748 tog man de första spadtagen i Pompeji. De första utgrävningarna blev allt annat än seriösa, snarare en sorts skattjakt. Arbetsstyrkan utgjordes av dömda brottslingar och islamska krigsfångar, som lade beslag på antika föremål och målningar. Först 1763 insåg man att det handlade om staden Pompeji, och då påbörjades friläggningen på allvar.

I det svenska Pompeji-projektet, som sedan år 2000 haft uppdraget att dokumentera ett kvarter i staden, har man fastnat för bankiren Caecilius Iucundus hem i kvarteret Fem ett. Och nu finns detta ståtliga hem att beskåda både i form av konst och även vardagliga bruksföremål, en tv-dokumentär samt en tredimensionell film, som låter oss vandra in i bostadens alla rum, flödigt bemålade, inte sällan med sensuella, erotiska motiv.

Skulpturen på bilden här intill föreställer troligen Lucius Caecilius Iucundus. Hans huvud och fallos är monterad på en tidstypisk stenstod, en herm. Hermen tillhörde en gammal bildtradition, som övertogs från grekerna. Fallosens uppgift var ett visa potentiell kraft att avvisa det onda och blev således en betydelsefull del av framställningen.

”Pompeji” på Millesgården fram till 18 maj 2015.

DE BRÖT NYA VÄGAR

Halmstad: Det är minsann inte bara den välkända fotografen Cindy Sherman, som använder sig själv som motiv i sin konst, senast sett i Sverige på Moderna museet i Stockholm i våras, utan dryga 20-talet europeiska och amerikanska kvinnor har med humor, ironi och skicklighet också medverkat till att ”slakta” gamla, konventionella könsroller. Hela denna höst kan man glädja sig över 200 fotografier och omkring 10 videor från 1970-talet, där innovativa kvinnor visar, hur de mot bakgrund av sina erfarenheter aktivt framställer sina kroppar i olika sorters rollspel. Av utställningen framgår, att den feministiska konströrelsen bröt nya vägar genom att omforma stereotypa kvinnobilder och skapa nya identiteter.

”Sammlung Verbund” i Wien äger världens största samling av feministisk konst från 1970-talet, och Mjellby konstmuseum, som genom åren profilerat sig på att lyfta fram åsidosatta konstnärer, mestadels kvinnor, har skapat utrymme för att visa dessa kvinnliga pionjärer genom att tillfälligt minska den permanenta samlingen av Halmstadgruppens konst. Tyvärr är en av anledningarna till, att inte alla de 26 kvinnorna är kända, dödsfall i förtid – exempelvis tog den otroligt begåvade Francesca Woodman sitt liv vid endast 22 års ålder.

I syfte att klargöra återkommande spår i den feministiska konströrelsen har utställningen arrangerats i ett antal teman, bland andra ”Hemmafrun”, ”Rollspel” och ”Sex”. Särskilt det senare har väckt uppståndelse, genom att fotograferna slagit hål på en mängd tabun.

”Woman. Internationellt feministiskt avantgarde från 1970-talet” på Mjellby konstmuseum fram till 11 januari 2015.

PRISBELÖNAD BILDERBOKSKONSTNÄR

Halmstad: ”Shaun Tan är en virtuos visuell berättare, en vägvisare till bilderbokens nya möjligheter. Hans bildvärldar utgör ett eget kosmos, där inget är självklart, och allt är möjligt”. Med bland annat denna motivering ansåg juryn 2011 att australiensaren Shaun Tan, född 1974, skulle tilldelas Astrid Lindgren Memorial Award, ALMA-priset, världens största pris för barn- och ungdomslitteratur för illustratörer och författare.

Och nog är det en mästerlig berättare, som i både ord och bild skapar förunderliga världar med såväl utanförskap som empati, världar som på samma gång är lustfyllda, smygande, oroande och mystiska.

I utställningen visas originalillustrationer från flera av konstnärens böcker samt filmen The Lost Thing, som fick en Oscar för bästa animerade kortfilm 2011.

”Shaun Tan” på Hallands konstmuseum fram till 1 februari 2015.

MODERNAUTSTÄLLNINGEN 2014

Malmö: En granskning av samtidskonsten i Sverige har vart fjärde år presenterats i den så kallade Modernautställningen. Nytt för 2014 är, att den flyttats från Stockholm till Malmö, samt att fokus inte ligger endast på svensk konst utan omfattar flertalet av länderna kring Östersjön. Inalles deltar 38 konstnärer och konstnärsgrupper från Sverige, Finland, Danmark, Polen, Estland, Lettland och Litauen. Flera verk är nyproducerade, men här finns också äldre verk, som utgör en historisk pendang, i syfte att understryka utställningens komplexitet.

Alla salar i hela museet utnyttjas. Men det finns konst även utanför museet på Ola Billgrens plats, där Lea Porsagers nyproducerade verk The Golden Insider – 81 Inflated Facets sprider ut sig. Och på Möllevångstorget tas utrymmen i anspråk för att visa Johanna Gustafsson Fürsts platsspecifika verk White Pillars, som utgör en kommentar till samhällsapparaten och gränsen mellan det privata och offentliga.

”Society Acts” på Moderna Museet fram till 25 januari 2015.

PRISBELÖNAD DESIGNER

Göteborg: Vid debuten 2001 efter studier i mode vid Beckmans Designhögskola i Stockholm och Central St. Martins i London lanserades hon som Ann-Sofie Back, men 2005 ändrades detta till enbart BACK. Och nu har denna kreativa designer mottagit ett prestigeladdat pris för sitt konstnärskap ”präglat av intuition och paradox. I en ständigt pågående kamp med det modesystem hon själv är en del av, har hon med obruten integritet utforskat vardagen och det socialt stereotypa. Med kontinuitet och bibehållen distans har hon med tiden fått belägg för hur man genom tron på en motståndets estetik skapar ett såväl kommersiellt som särpräglat mode.” Så motiveras Torsten och Wanja Söderbergs 2014 års pris på 1 miljon kronor till Ann-Sofie.

Den nu aktuella utställningen är retrospektiv med visningsfilmer och specialtillverkade plagg ur tidigare kollektioner, som kommer att kunna köpas.

”BACK. Allt ska bort! på Röhsska museet fram till 11 januari 2015.

EN EGENSINNIG MÅLARE

Stockholm: Hon har genom hela sin karriär envist gått sin egen väg och kan inte inrangeras i någon speciell konstriktning. Hennes sätt att måla är tidlöst. Motiven hämtar hon från barn, olika landskap och – inte minst – politik, för Vera Nilsson (1888-1979) var djupt engagerad i tidens världshändelser, till exempel krigen, miljön och barnens utsatthet i vuxenvärlden. Det senare speciellt efter dottern Catarinas födelse 1922. I sina målningar följde hon Catarinas uppväxt med en osentimental inlevelse.

Vera Nilssons färgval var ofta utan naturalistiska hänsyn – något som retade 1930-talets konstpublik, men som vi idag ser som intressanta form- och färgexperiment.

Med över 140 inlånade verk visar museet denna höst, hur Vera Nilsson i mötet med olika ”ismer”, kubismen, expressionismen och naivismen jämnt och ständigt följde sin egen väg.

”Vera Nilsson” på Liljevalchs fram till 6 januari 2015.

EN VERITABEL MAGNET

Stockholm: Många elever blev det hos Henri Matisse (1869-1954) i Paris, där han 1907-11 hade sin egen skola, som attraherade en mängd unga konstnärer från hela Europa. I den nu aktuella utställningen på Waldemarsudde koncentrerar man sig på det inflytande hans undervisning har haft på ett flertal svenska och norska konstnärer under åren kring 1910. Några av dessa lyckades skapa sig sådana namn, att deras konst står sig än idag – och till och med kräver mycket stora plånböcker hos den, som får tillfälle att förvärva ett konstverk. Andra har hamnat mera i skymundan – främst kvinnorna – som i början av 1900-talet ännu inte hade möjlighet att utveckla sina talanger, ställa ut och göra karriär.

Museet har emellertid valt att även presentera sju ”bortglömda” kvinnor, som inspirerades av tiden i Paris hos Matisse, bland dem Mollie Faustman och Milly Slöör.

Lagom till utställningen finns också en fullödig katalog, som fördjupar och vidgar skildringen av Matisses inflytande på eleverna, som dock ibland även valde att gå egna vägar och skapa verk efter sina egna huvuden.

”Inspiration Matisse” på Waldemarsudde fram till 15 februari 2015.

GRUPPORTRÄTT I KOLOSSALFORMAT

Amsterdam: I denna i alla bemärkelser enorma utställning med dukar på upp till 3 x 6 meter porträtteras samhällets stöttepelare på 1600-talet i Nederländerna, som då bestod av de sju Förenade Nederländerna. De styrdes av det högre borgerskapet, vars politiska ställning återspeglade en ekonomisk, social och kulturell utveckling.

I utställningen visar man män och vissa kvinnor från den absoluta överklassen, som ville dokumentera sin välgörenhet och sin goda ledningsförmåga. Det är vanligt att de sitter kring ett konferensbord och verkar upptagna av administrativa uppgifter. Samtidigt upptäcker man, att styrelserna för välgörenhet inte alls består uteslutande av män, för här finns också porträtt på kvinnor, som dessutom ofta var ansvariga för det dagliga arbetet i institutionerna.

”Portrait Gallery of the Golden Age” på Hermitage Amsterdam från 29 november till slutet av 1916.

FÖRESTÄLLANDE OCH VARDAGLIGA SKULPTURER

Stockholm: Med hjälp av 13 storskaliga mästerverk av tre av världens ledande skulptörer, Katharina Fritsch (född 1956), Jeff Koons (född 1955) och Charles Ray (född 1953), arrangerar museet den första omfattande utställning, där de visas tillsammans.

Besökaren kommer att överraskas av likheterna mellan konstnärerna, men också av olikheterna. Alla tre förenas emellertid av det faktum, att de helt eller delvis ägnat sina konstnärskap åt traditionell skulptur. Och för den, som vill fördjupa sig, finns en rikt illustrerad katalog

”Skulptur efter skulptur” på Moderna Museet fram till 18 januari 2015.

SVÅRT ATT HITTA, MEN VÄRT MÖDAN

Sunne: Verksamheten på Alma Löv museum, med den gamla skolan i Smedsby – som även är Marc och Karin Broos bostad – började i samband med att Stockholm var kulturhuvudstad 1998, man den stängdes 2011, då makarna Broos kände att de hade fått nog.
Sedan dröjde det emellertid inte länge, förrän Alma Löv (fiktivt namn, som var den sammanbindande länken för det första konstprojektet 1998) vaknade till liv, och nu visar museet via Center For Interactual Art (CIA) bland annat Burial Ground X – en begravningsplats för konst. Utom detta mycket annat från de 30 konstnärer, som på ett eller annat sätt finns representerade i årets utställning, som har samlingsnamnet Coming Up From Underground.

Andreas Poppelier har sällskap av ytterligare åtta konstnärer. Dessutom visar Marc Broos upp en del av sina verk. Och även Konstfrämjandet har fått en liten filial. Till skillnad från det, som visas i de tio paviljongerna, som finns inom området, är denna utställning inte permanent.

Den som vill besöka museet i Smedsby måste boka in sig via nätet.

”Coming Up From Underground” på Alma Löv Museum tills vidare.

KONST FRÅN ELFENBENSKUSTEN

Amsterdam: Det finns dubbla anledningar att göra ett besök i Amsterdam, för inte nog med att Hermitaget visar jätteporträtt av prominenta grupperingar, så har De Nieuwe Kerk satsat på relativt nyskapade och fantasieggande masker och skulpturer från Elfenbenskusten i Västafrika, ett land i ungefär samma storlek som Tyskland. Här lever drygt 26 miljoner människor, fördelade på mer än 60 etniska grupper. I utställningen lyfts sex av dessa fram.

Här får man uppleva 18- och 1900-talets enastående kulturella arv, skapade av skickliga hantverkare – snidare snarare än skulptörer. Afrikanska konstverk representerar oftast osynliga andar, och skulpturerna anses vara bärare av övernaturliga krafter.

Den allra mest kända och karakteristiska skulptören är Sabu bi Boti, en bonde och masksnidare, född omkring 1920, som var så uppskattad att han inbjöds av hövdingarna i olika byar att bo hos dem åtskilliga månader, eller till och med år, för att snida masker till deras samhällen.

”Magical Africa” på De Nieuwe Kerk fram till 15 februari 2015.

FRAMGÅNGSRIKA INVANDRARE

Stockholm: Får man beröra eller sammanföra ämnet judar och pengar utan att klassas som antisemit? Frågan är känsloladdad, men är det någon, som kan diskutera den, så är det Judiska museet, som nu i höst och stora delar av nästa år presenterar en utställning om en hittills ganska okänd historia.

Den handlar om, hur ett relativt litet antal invandrare från Danmark och Tyskland från mitten av 1800-talet till andra världskrigets början förändrade Sverige tillsammans med sina barn och barnbarn. De moderniserade näringslivet och finansierade industriprojekt, startade varuhus och grundade banker, öppnade Sveriges första privata konstgalleri och byggde vårt första varuhus.

”En svensk framgångssaga” på Judiska museet fram till 31 augisti 2015.

SINNEBILDEN FÖR FRIHET

Stockholm: Filmarbetaren, elektrikern och numera fotografen Hjalmar Rechlin (född 1984) är en del av kollektivet Solkyss, som ger ut vinylskivor och arrangerar sammankomster i skogarna utanför Stockholm.

Nu begår han sin första soloutställning som fotograf genom att visa ”bilder på mig och mina närmaste vänner, når vi är som friast. … Det bästa, som kan hända, är att vi sliter av oss kläderna och springer ut i skogen. Det är då vi är som lyckligast och mest sårbara. Jag älskar de där sommarnätterna och har försökt fånga känslan av dem i mina bilder”, säger Hjalmar Rechlin.

”Bete” på Berns Gallery fram till 31 december.

FÖR FÖRSTA GÅNGEN TILLSAMMANS

Stockholm: Minimalistiska verk av två amerikanska konstnärer, Sol Le Witt (1928-2007) och Walter De Maria (1935-2013), som tidigare visats på museet, samsas denna höst med Katharina Grosses (född 1961) expressiva och abstrakta konst. Alla tre har haft soloutställningar på museet, men nu möts deras verk för första gången, och likaledes för första gången visar man en väggteckning av Sol Le Witt ur samlingarna – ett verk, som fem personer tecknat under fem veckors tid sommaren 2014.

Katharina Grosse har skapat en utomhusinstallation, en målning i form av sex enorma sfärer, som under september månad visades på Nybroplan i Stockholm, men nu kan beskådas i Frihamnen.

Och så har man på museet tyckt, att det var dags för ett namnbyte i samband med att samlingarna vuxit i både omfång och betydelse. Se nedan.

”wizz eyelashes” på Magasin III Museum & Foundation for Contempory Art fram till 14 december.

EN SORTS CLIFFHANGER

Stockholm: När Frank Bowling, född 1936 i Brittiska Guyana, kom till London 1953, sade det klick direkt vid mötet med de stora engelska målarna Gainsborough, Constable och Turner. Deras verk gjorde ett oförglömligt intryck på honom, och han förstod att det var konst, som han skulle ägna sitt liv åt.

Karriären startade med att han tog examen på Royal College of Art 1962, då han mest målade figurativt. Så småningom blev som oftast stora, abstrakta målningar, som blev mer och mer komplexa. Bowling räknas numera som en av de viktiga brittiska konstnärerna under efterkrigstiden.

Den nu aktuella utställningen visar verk från 1979-96, och titeln på utställningen har en dråplig historia, som han hämtat från sin uppväxt i Guyana, och som avslöjas vid ett besök. Gå dit, får du se!

”Traingone” på Spritmuseum & Absolut Collection fram till 6 april 2015.

IBLAND GÄLLER DET ATT PASSA PÅ

Jönköping: Inte alla museer får möjlighet att arrangera utställningar med lånade verk, men i Jönköping har museet tillräckliga säkerhetsanordningar, så att man kan dra nytta av renoveringen av Nationalmuseum, som skickat ett antal verk från en av den svenska konstens mest intressanta perioder: det sena 1800-talet. Tillsammans med verk från Jönköpings Läns Konstförening och Jönköpings läns museum visas ett 60-tal verk denna höst. Resultatet av detta samarbete är en färgstark och levande exposé över den dåtida svenska konstscenen.

Utställningen avslöjar, vilka villkoren var för att slå sig in på en av tidernas svåraste arbetsmarknader: antingen att arbeta traditionellt eller ta risker genom ett nyskapande arbetssätt.

”Yrke: Konstnär” på Jönköpings Läns Museum fram till 31 december.

60-TALISTER I NEDERLÄNDERNA

Otterloo: Verk av en av de mer kända och banbrytande minimalisterna, Daniel Flavin, som föddes på Jamaica 1933 och avled i New York 1966, ingår i den nu aktuella utställningen av ett ganska stort antal amerikanska konstnärer, som plockats fram ur samlingarna. Just Flavin är representerad på ett otal museer och institutioner över hela världen med framför allt sina skulpturer, föremål och installationer med fluorescerande ljus.

Man har fokuserat på minimalistisk och konceptuell konst från 1960-talet och speglar det turbulenta konstnärliga klimatet, särskilt i och runt New York, där idén och meningen med konstverken är viktigare än deras konkreta former.

”Sufficient Force” på Kröller-Müeller Museum fram till 22 mars 2015.






Av Else Kjöller
Publicerad i Nr 4, november 2014 årgång 29